-
VETENSKAPLIG TEORI
- 1. Påstående om ett konstrukt (ett abstrakt koncept)
- 2. Påståendet beskriver kausala samband (orsakssamband)
- 3. Dessa samband är generella (inte bara för en person)
-
Att mäta konstrukt: Operationalisering
göra om till något mätbart
-
Konstruktvaliditet
- Mäter vi det som är avsett att mäta?
- (att fråga om någon är hjälpsam kand såga lägre konstruktion validitet än om man exempelvis låtsas tappa pennor på golvet och observerar om personen hjälper till.)
-
Reliabilitet
mäter vi samma sak?
-
Oberoende och beroende variabler
- Oberoende variabel = Det vi tror orsakar något
- Beroende variabel = Det som vi tror beror på den oberoende variabeln
-
Sätt att mäta
- • Självrapportering (t.ex. genom frågeformulär/enkäter)
- + direkta frågor, kommer åt vad folk tänker/tycker
- – risk för oärlighet, omedvetenhet, missförstånd
- • Beteendemått (t.ex. prestation (ex: på ett prov), naturligt beteende)
- + kommer åt faktiskt beteende
- – mäter inte tankar eller känslor
- • Fysiologiska mått (t.ex. puls, blinkningar, hjärnaktivitet)
- + objektiva mått
- – inte direkta beteenden, tankar eller känslor
- → Bra att använda fler olika för samma konstrukt eftersom de mäter olika saker ←
- Tex: Vill vi mäta sömn kan vi använde både frågeformulär för att veta vad personen själv tycker men även använda en app som mäter hur personen sover.
-
Kvalitativa och kvantitativa mått
- Kvalitativa variabler:
- Kön, var du bor, yrke = som det inte går att sätta en siffra på
- Kvantitativa variabler:
- Ålder, längd, antal vänner = Saker som går att mäta i siffror
-
Riktningsproblem - det ena leder till det andra och båda kan påverka varandra. Vi vet inte vilket håll sambandet går åt.
Tex: Aggression och aggressiva datorspel. Beter man sig aggressiv för att man spelar aggressiv datorspel eller spelar man aggressiva datorspel för att man har aggressivt beteende.
-
Tredje-variabel-problemet (eller bakomliggande - variabel)
- Tex: Glass och drunkning bakomliggande variabel är att det är varmt ute fler äter glass och fler badar.
- Tex: Sömn och hjälpsamhet bakomliggande variabel kan vara stress. Ju mindre sömn du har ju mer stress känner du och ju mindre personer hjälper du under dagen.
-
KVALITATIV VS. KVANTITATIV FORSKNING
- • Kvalitativ: analyser av text och annat som inte kvantifieras
- • Kvantitativ: empiriska“kalla fakta”, måtten av konstrukt kvantifieras
-
SKALTYPER
- • Nominalskala: variabelvärden kan bara namnges (ex: var någon bor, finns ingen skala)
- • Ordinalskala: variabelvärden kan rangordnas (ex: hur glad är du 1-10, används mycket inom psykologin)
- • Intervallskala: avståndet mellan variabelvärden är meningsfullt (ex: temp grader, vi vet vad skillnaden betyder)
- • Kvotskala: skalan har en faktisk nollpunkt (ex volym på en tv kan vara helt av)
-
INTERN VALIDITET
- • Slutsatser om orsak och verkan
- • Forskningsdesign
- • Utesluta riktningsproblem och tredje-variabelproblem
-
EXPERIMENT
- • Kontroll över den oberoende variabeln (ex: att bestämma vem som får sova och inte, vi styr ov )
- • Randomisering: slumpmässig indelning i grupper
- • Hög intern validitet (vi kan vara väldigt säkra att vi mätt det orsaksbandband som vi skulle undersöka)
-
KVASIEXPERIMENT
- • Kontroll över oberoende variabeln
- • Inte randomisering, utan naturliga grupper
- • deltagare har valt grupper själva
- • tidsseriedesign (mät samma personer både före och efter ämnet du är intresserad av att undersöka)
- • Lite lägre intern validitet (validitet=trovärdighet?)
-
ICKE-EXPERIMENT
- • Korrelationsstudier
- • observera (eventuellt) samband
- • Låg intern validitet (eftersom vi egentligen inte kan säga något alls om orsakssamband)
-
EXTERN VALIDITET
- • Generalisera till andra sätt att mäta variablerna
- • Generalisera till andra sätt att manipulera den oberoende variabeln
- • Generalisera till andra miljöer (gäller det bara på sommaren eller även på vintern? bara i indien eller även i afrika?)
- • Generalisera till andra individer
-
Vidare Extern validitet:
- Labbstudier har ofta dålig extern validitet
- Demand characteristics (När deltagare i en studie har en tanke om vad studien går ut på och beter sig efter vad de tror att studien ska gå ut på. Istället för att mäta det vi vill mäta mäter vi deltagaren vilja att uppfylla sin hypotes. “Nu vill nog forskaren att jag gör såhär så jag gör det”)
- Forskning i fält är bättre (Ut i det riktiga livet)
- Svårt att utföra och ha kontroll på oberoende variabeln
-
URVAL
- • Oberoende slumpmässigt urval (⭐️) Problemet är att det är svårt att få till om du inte är intresserad av en väldigt liten grupp.
- • Systematiskt urval (ex: ring var 5e person i telefonkatalogen)
- • Stratifierat urval (Tex yrke. Poliser VS sjuksköterskor.)
- • Bekvämlighetsurval (ex: folk som bor i Stockholm)
-
UTVÄRDERING AV VETENSKAPLIG TEORI
- 1. Konstruktvaliditet
- 2. Intern validitet
- 3. Extern validitet
-
BÄTTRE FORSKNING
- • Replikering
- • Meta-analyser (Innebär att ta flera studier eller vetenskapliga artiklar och gör en analys på alla artiklar.)
- • Open science (typ som open source?)
- • Undvika publication bias (typ som vanliga tidningsproblem, vilka nyheter som tidningarna vill publicera)
-
ETIK
- • Etiknämnd (etikmyndigheten tror jag i Sverige, bytt namn nyligen?)
- • Informerat samtycke
- • Frivilligt
- • Får avbryta
- • Icke-identifierbar data
- • Debriefing
|
|