PSY 1 Före SocPsy 3

• 1. Vi är mer subjektiva än vi tror oss vara
• 2. Vårt tänkande är intressestyrt
• 3. Vi ser systematiskt olika på oss själva och andra
• [SIST SOPOR TA]
• (mer Subjektiva, IntresseStyrt Tänkande, ser Systematiskt Olika På Oss Relaterat Till Andra)

• Vi är mer subjektiva än vi tror oss vara. Vi uppfattar våra upplevelser som verkligheten, rena fakta, trots att våra upplevelser skapas både av faktorer inom oss--subjektet--och av det som finns ”därute”--objektet.
• Vi ser världen genom våra erfarenheter, förväntningar och värderingar, men lägger inte märke till den subjektiva komponenten.
• [VVV genom er förvärv, missar dock SKO]
• Vår världsvy (fås) genom erfarenheter, förväntningar och värderingar, vi missar dock (den) Subjektiva KOmponenten.

• Vi vill inte bara ha fatt på sanningen, utan försöker få våra
• upplevelser att stämma med hur vi vill, eller hur vi förväntar oss
• att det ska vara.

Bekräftelse (konfirmerings)bias = tendensen att söka information som bekräftar det vi redan tror.

• [SaMe Oxe Städmedel Fross]
• (Sanningen, men också stämma med (hur vi vill det ska vara) eller (hur vi) Förväntar oss)
• [BB KB = TeSIS BeDViRT]
• (Bekräftelse bias, konfirmeringsbias = tendensen (att) söka information som bekräftar det vi redan tror.)

• Vi tenderar att anta att vi upplever världen objektivt,
• som den faktiskt är. Om andra inte ser saker på samma sätt som vi gör beror det på okunskap, irrationalitet, lättja, eller ideologisk
• förvrängning (Ross, 2008).
• [ViVO ASBER IF OIL]
• (Vi (antar oss uppleva) Världen Objektivt. Andras Skillnad BERor (på) Ideologisk Förvrängning, Okunskap, Irrationalitet, eller Lättja.)

Jag/vi är i centrum, medan andra är i periferin. Oftast har vi en mer positiv bild av oss själva/vår grupp jämfört med hur vi värderar andra.

Vi upplever oss själva som styrda av verkligheten, medan andra uppfattas som styrda inifrån - vi kan se subjektkomponenten hos andra men inte hos oss själva.

• ABC (tripartit)-modellen
• Fördomar är en sorts attityd som innehåller tre komponenter:
• A – Affekt. Den känsla (ofta negativ) som är förknippad med en social grupp
• B- Beteende. Diskriminering, dvs man har en tendens att uttrycka de känslor och tankar man förknippar med en grupp genom sitt beteende.
• C – C(k)ognition. Stereotyper

• Höger auktoritarianism (RWA)
• Personer som är höga i RWA ser världen som en farlig plats, och upplever att hela systemet håller på att kollapsa på grund av onda krafter.
• För att motverka samhällets kollaps söker man lag och ordning, och underordnar sig en lämplig ledare som kan tala om vilka grupper som hotar samhällsordningen och som man ska motarbeta.

• Social Dominansorientering(SDO)
• Personer med hög dominansorientering förespråkar ett hierarkiskt samhälle där den egna gruppen är berättigad att dominera och vara överordnad andra grupper.

• Personer som är höga i RWA och/eller SDO har ofta högre grad av fördomsfullhet mot flera olika grupper (etniska minoriteter,
• homosexuella, kvinnor).

• Realistisk gruppkonflikt
• När resurserna är begränsade och olika grupper konkurrerar om dessa uppstår lätt gruppkonflikter och fördomar.

• Olikheter i status
• Vi skaffar de fördomar vi behöver för att rättfärdiga statusskillnader mellan grupper av människor.

• Institutionellt stöd (tex: skola, rättsväsende, media, restaurang och krog/bar).
• Genom att aktivt eller passivt särbehandla människor på basis av kön, hudfärg, etc., understöds fördomar i samhället.
• Tex:genom att endast släppa in personer som har ett typiskt skandinaviskt utseende men inte personer som har ett sydländskt utseende så bidrar det till fördomar i samhället.

• [RGK, OIS, IS]
• [ROI]

• Personlighetsfaktorer
• Sociala faktorer
• Kognitiva faktorer, social kategorisering

[3: PF(t), SoFt, Kofta Socka]

• Kategorisering och kognition
• Fördomar och stereotyper uppstår som en följd av normala kognitiva processer.
• Vi kategoriserar så fort vi ser en person. Det går helt automatiskt och hjärnan gör det direkt. Man? Kvinna? Svensk? Finsk? Ung? Gammal? Detta sker ofta utan att vi ens märker att vi gör det tills dess att vi stöter på en kategorisering som vi inte kan avgöra tex om vi möter en person som vi inte kan avgöra om de är en man eller kvinna.

• Människan har begränsade kognitiva resurser, samtidigt som tillvaron kräver att vi ska bearbeta väldigt mycket information.
• Tex: Du möter ett barn. Genom att kategorisera personen till kategorin barn vet du direkt att du inte behöver prata om aktier och liknande, utan du kan direkt gå på det du redan vet om gruppen. Tex genom att fråga om ett barnprogram, leksaker etc.

Alltså: Spar på resurserna genom att kategorisera!

Personlig och social identitet (Tajfel & Turner, 1986)

• Personlig identitet = Vår egna självuppfattning
• Social identitet - Den del av individens självbild som baseras på tillhörighet i en social grupp. (Kön, yrke etc.)
•    - Självkänsla
•    - Tillhörighet (Need to belong, Baumeister & Leary, 1995)
•    - Symbolisk odödlighet (Pyszczynski, Greenberg, & Solomon, 2000) 
•    - Reduktion av osäkerhet (Festinger, 1950; Higgins, 2018)

Ingrupp/utgrupp -> Ingruppsfavorisering (ingrupp bias) 

• - Minimal group paradigm (Tajfel, 1981)
• (Krävs så lite att man inom psykologin tar det som inbyggd disposition)

• Relativ homogenitet/utgruppshomogenitet:
•    - Sämre ansiktsigenkänning (Malpass & Kravitz, 1969) (t ex mellan kvinnor och män)
•    - Avhumanisering (Kteily & Bruneau, 2017) (ohyra)
•    - Generalisering (Tajfel, 1978)

[Pissin Min Relhomo]

• [PI SI - SKäT SOd Re AvOs]
• (Personlig Identitet, Social Identitet: SjälvKänsla Tillhörighet Symbolisk Odödlighet Reduktion av osäkerhet)

• [In/Ut IBS]
• (Ingrupp/utgrupp - ingrupp bias)

• [MiniGroPa ID]
• (Minimal group paradigm - inbyggd disposition)

• [Relativ Homo/UtHomo SAIKing Avhuggen]
• Relativ homogenitet/utgruppshomogenitet: Sämre ansiktsigenkänning Avhumanisering Generalisering)

Ingruppsfavorisering (ingrupp bias)

• “Vi tycker att personer i utgruppen dvs i andra grupper som vi inte tillhör tycker vi liknar varandra”.
• Sämre ansiktsigenkänning
• Exempel: Kvinnor är bättre på att känna igen ansiktet på kvinnor än ansiktet på män då de tillhör två olika grupper.

• 1. Kognitiva strukturer som innehåller vår kunskap, våra föreställningar, och förväntningar på en viss social grupp.
• 2. Lagras i nätverk med noder och länkat. Gruppen kopplas samman med olika egenskaper
• 3. Stereotyper påverkar våra tolkningar, minnen, attributioner, och vårt beteende.