PSY 1 Före SocPsy 2

En bedömning av vad som har orsakat ett beteende eller ett skeende

• [En bedömning av vad som har orsakat antingen (ett) beteende (eller) (ett) skeende]
• [EB(b)A VaS(s) HOrA, BettSkena]
• (Causal Attribution)

• 1. Handlingar antas motsvara individers personlighet, karaktärsdrag och attityder.
• 2. Särskilt handlingar som är 
•    - Frivilliga
•    - Oväntade
•    - Icke önskvärda/negativa
• 3. Men även ofrivilliga handlingar kan attribueras till person snarare än situation

• Castro, IPA-FRIMÄN (finger 1(I) 2(PA) 3(FRI) 4(MÄN))
• (T ex, personer blev tilldelade att ge ett tal om Castro, och de som lyssnade fick uppskatta om de motsvarade deras faktiska åsikter)

• (andra) Individers Handlingar (Tumme)
• 1. (pekfinger) Antas Vara personlighet, karaktärsdrag och attityder.
• 2. (mittenfinger) Särskilt
•    - Frivilliga
•    - Oväntade
•    - Icke önskvärda/Negativa
• 3.(Ringfinger) Men även ofrivilliga handlingar kan attribueras till person snarare än situation
• In Hand 1. AV PeK(a)At 2. Särskilt Fri ONs 3. (gifta p.g.a ringfinger) Män (har) Of(f)rHAT P(u)SS
• [Innehav av Peson Av män (som har) offrat puss.]
• [IPA-MÄN Offrat Puss]

• [IPA-MÄN Offrat Puss]
• [InneH(a)Av aV PeSOn (av) män (som har) offrat puss.]
• In Hand 1. AV PeK(a)At 2. Särskilt ONs FRI 3. (gifta p.g.a ringfinger) Män (har) Of(f)rHAT P(u)SS
• (tumme) I
• (pekfinger) PA
• (mellanfinger) FRI
• (ringinger) Män (MOPp)

• (tumme) In(ne)haAV
• (pekfinger) PEKAAT
• (mellanfinger) Särskilt FRI ONs
• (ringinger) Män Offrhat Puss

• 1. Ge utrymme och tid så att bedömningar kan görs systematiskt
•     - Särskilt i professionella sammanhang, tex. rekrytering, befordran
• 2. Använda så mycket information som möjligt. Dvs inte dra slutsatser baserat på en källa.
• 3. Känna till fällorna
•    - Kognitiv belastning, påverkan av andras åsikter, korrespondensfelet, att vi har svårt för att ändra oss...
•    - Fyll på med mer från boken

• Minska (minnas) BIAS
• (Babes I prosa Antas komma in på Skolan KTH, tex KKK)
• (GB uKIp IF KKK)
• (GTs, Babes, Kgs, Ip. Fler KKK.)
• Ge TUT så bABeS kan göras, särskilt i prosa. Fler Kom(R) in (på)
• KTH, tex: KKK

• [Ge TUT så bABeS kan göras, särskilt i prosa]
• [Fler Kom(R) in]
• [K T H(F), tex: KKK]

• Ge Tillräckligt Utrymme (och) Tid så (b)Att Bedömningar kan göras Systematiskt
•     - Särskilt i Professionella Sammanhang (tex. rekrytering, befordran)
• [Ge TUT så bABeS kan göras, särskilt i prosa]
• Fler källor och mycket relevant info
• [Fler Kom(R) in]
• Känna till fällorna, t ex Kognitiv belastning, konservatism, korrespondensfelet, att vi har svårt för att ändra oss...
•    - Fyll på med mer från boken
• [K T H(F), tex: KKK, KB, Konservatism, Korrespodensfelet]

• 1. Personliga egenskaper
•    - T.ex smart, kort, snygg, nyfiken, orolig, sällskaplig, självständig
• 2. Sociala tillhörigheter som är centrala för identiteten
•    - Grupper: tex nationalitet, könsidentitet, psykologi-student, vegan
•    - Relationer: tex syskon, förälder, vän, mamma, bror

(I kollektivistiska kulturer tenderar individer att ha mer sociala tillhörigheter, medan i individualistiska kulturer vanligare med mer individuella drag.)

• 1. Valens
•    - Positiv, negativ

• 2. Ordning
•    - Primacy effects

• personliga egenskaper, t ex smart, snygg
• PESS
• Sociala tillhörigheter som är centrala (för) identiteten
•    - Grupper: psykologi-student
•    - Relationer: tex syskon, förälder, vän, mamma, bror

STill särsCI(l)d Grupps Retfamilj

• Valens (positiv, negativ), Ordning (primacy effects)
• VaPN
• OPEn]

• 1. Definition av självet: i kontakt med andra i sociala relationer och roller
• 2. Struktur av självet: Varierat och flödande, olika från en situation/relation till en annan
• 3. Viktiga egenskaper: extern, offentligt själv, status, roller, relationer
• 4. Viktigt att uppnå: Passa in, bete sig rätt, nå gemensamma mål, kommunicera indirekt

• DeStrukt ViVi (Eg, attu)
• De: SoRR(y), koma (Sociala Relationer och Roller, Kontakt med andra)
• Strukt: Varfö' sitt(a) relationer (Varierat och flödande, olika mellan situationer och relationer)
• ViEg: Ext os-stro(r)n
• (Extern, offentligt själv, status, roller, relationer)
• ViAt: PIk(G)MIn Ko KoBe (Passa In, Gemensamma Mål, Indirekt kommunikation, Korrekt Beteende)

• 1. Definition av självet: Unik individ, separerad från social kontext
• 2. Struktur av självet: Enhetligt och stabilt, konstant över situationer och relationer
• 3. Viktiga egenskaper: internt, privat själv(förmågor, tankar, känslor, egenskaper)
• 4. Viktigt att uppnå: Vara unik, uttrycka sin identitet, nå egna mål, kommunicera direkt

• DeStrukt ViVi (Eg, attu)
• De: Uni-Sock (Unik individ, separerad från social kontext)
• Strukt: EnStaK(a) SittRel (Enhetligt och Stabilt, Konstant över Situationer och Relationer)
• ViEg: Inprison - FEgT K (Internt, Privat Själv(Förmågor, Egenskaper (traits), Tankar, Känslor)
• ViAt: AVUnD, KUSIN EMå (Att Vara Unik, Direkt Kommunikation, Uttrycka Sin Identitet, Nå Egna Mål)

• 1. De egenskaper som kommer först är oftast mer definierande
•    - Något som är kroniskt tillgängligt färgade både hur vi ser på oss själva och andra
• 2. Förmodligen positiv – self-serving bias
• 3. Formas av:
•    - Beteende
•    - Tankar/känslor i olika situationer
•    - Vad andra säger/har sagt om oss
•    - Jämförelser med andra, kultur med mera.

• Först är oftast mer definierande
•    - Något som är Kroniskt Tillgängligt Att ser på oss själva och andra
• Antagligen positiv – self-serving bias
• 3. Formas av Beteende, Tankar/känslor i olika situationer, rykten och reaktioner i andra, Vad andra säger/har sagt om oss
•    - Jämförelser med andra, kultur med mera.
• [Fakta Sposa, A posseser B, Fav(B)e tokios rykfria jämaku]

• 1. Vi förstår oss själva ungefär som vi förstår andra.
•    - Vi observerar eget beteende (self-perception theory, Bem, 1967) (går på beteende om interna känslor är oklara)

• 2. Vi har mer information om oss själva än om andra.
•    - Aktörs-observatörseffekten (Jones & Nisbett, 1972)

• 3. Sociala jämförelser används för att förstå oss själva (Festinger, 1957), men riskerar också att påverka oss negativt (White et al., 2006)
•    - T.ex. frekventa jämförelser av sig själv med andra på sociala medier

• Som andra, self-perception theory, Mer Info Aktör-observatöreffekt, Sociala Jämförelser (Riskerar Negativ påverkan).
• [SAS PeT, MIA OBS JäRN]

[Flyg, Flaska, Försvunnen, OBS, Fe]

En individs positiva eller negativa uppfattning om sig själv.

(self-enhancement bias)

• Ego: Vi utgår hela tiden från oss själva
• Vem kör bäst bil? Vem är trevligast? Vem jobbade mest på gruppuppgiften? Varför är det så viktigt att tycka att man själv är bra?

• 1. Ett av socialpsykologins mest studerade fenomen 
•    - Vi minns bra situationer bättre än dåliga
•    - Vi minns de dåliga situationerna som lite bättre än de faktiskt var
•    - Vår grupp är bättre än andra grupper
• [Vi minns: BS Bäd, Vi minns: DS SLiM Bävar]

• 2.
•    - Att tro på oss själva kan öka motivationen
•    - Att tro på oss själva gör oss motståndskraftiga vid motgång och hot mot självet
• [APOSTROF = att tro på oss själva]
• ['Kök mot]
• ['Motiv moto homos]

1. Förmågan att kontrollera sina beteenden, tankar och känslor (t ex självdisciplin)

2. För att kunna självreglera kräver att en kan övervaka sig själv (self-monitoring), dvs se sig själv i relation till andra eller de mål en har 

• 3. I relation till andra regleras ofta: 
•    - Önskan om att vara omtyckt (self-presentation)
•    - Önskan om att uttrycka sitt sanna jag (self-expression)

• 4. Egna mål (Self-regulatory focus theory, Higgins 1997)
• (regulatory focus theory enligt boken)
•    - Ett borde-jag (ought self)
•       - Leder oftare till strategier som handlar om undvikande (avoidance)
•    - Ett idealt jag (ideal self)
•       - leder ofta till strategier som handlar om att vara aktiv (promotion)

• Four things
• 1. Fourmågan att kontrollera (reglera) BeFeTh (är definitionen. Så exempelvis självdiscipling)
• 2. Four att kunna självreglera, övervaka sig själv (self monotoring), dvs, se sig själv i relatione till andra eller sina mål.
• 3. four others regleras ofta: SP(ort) Öva om, Self-Presentation, SE(x) Önskan Utsikt Såja, Self-Expression
• 4. Four me. EM Refocuth (Regulatory Focus Theory), BJ OS SHU AV, I(j) IS SHARP [EBI] (EM R(i)FT, BJ OS 7AV, IIsSharp)

1. Självbekräftelse (Self-affirmation) kan skydda mot stress och hot mot självet (Steele, 1988; Cohen et al, 2009).

• 2. Genom att tänka igenom och beskriva om de värden som är centrala för en individ skapas en buffert av resurser som är skyddande vid stress
•    - ”skriv ned vilka värden som är viktiga för dig och ge exempel på en situation när dessa värden visade sig”.

• 3. Frestelser hotar självreglering
•    - Ge dig själv belöningar när du klarar att nå mål (bättre än bestraffningar)
•    - Tänk på dig själv som den person du vill bli - snarare än du borde vara
•    - Försök tänka på frestelserna som mer abstrakta

4. Självreglering är jobbigt – när du är ”slut” är det lättare att falla....

• [STRESSA mindre]
• Självbekräftelse (Self-affirmation)
• Tänk på dig själv som den person du vill bli - snarare än du borde vara
• Reglering hotas av frestelser
• Erkänn framgång och ge dig belöning, bättre än bestraffning
• Skriv ned vilka värden som är viktiga för dig, för att veta när det gäller
• Slut, när du är slut är det lättare att falla
• Abstrahera frestelserna, tänk de som abstraktajQuery1124030415639456812393_1676298412892