-
Vad är de tre källorna till kunskap?
Logik, empiri och empati (inkännande).
-
Hur definierar Thurén rationalitet?
- Att vara rationell är att utifrån de kunskaper man har välja de medel som säkrast leder till det mål man vill uppnå.
- Ett beslut är alltså rationellt i relation till
- • vilka kunskaper man har, alltså vilken verklighetsuppfattning man bygger på,
- • vilken målsättning man har, vilket i sin tur beror på vilka värderingar man utgår från.
- Rationalitet är utifrån denna definition subjektiv. Objektivt, utifrån sett, kan en handling vara oförnuftig men vara förnuftig utifrån den agerandes eget perspektiv.
- (Mitt exempel med destiniy om huruvida ställa Trump inför riksrätt? Eller motsvarande.)
- Det är inte alltid förnuftet räcker till för att förstå en människa. När någon beter sig svårförståeligt kan det bero på att hen tänker, känner, upplever på ett annat sätt än jag själv gör. Här kan hermeneutiken, tolkningsläran, vara till hjälp.
-
2 problem med tolkning (hermeneutiken)?
- livsvärld och förförståelse
- Livsvärld
- Finns det då ingenting att invända mot hermeneutiken? Jo, det finns ett problem: Vi människor upplever omvärlden på olika sätt.
- Förförståelse
- Vi har alla olika erfarenheter och det präglar vårt sätt att se. Vi har olika förförståelse. Vi uppfattar inte verkligheten enbart genom våra sinnen. Det som förefaller vara rena sinnesintryck innehåller i själva verket en god portion tolkning. Fakta är, som man ibland säger, ”teoriimpregnerade”. ”Hårddata” är i själva verket ganska mjuka.
-
Vad är en hermeneutisk cirkel
- Ett sådant växelspel mellan förförståelse och erfarenhet, mellan teori och praktik, mellan del och helhet kallas hermeneutisk cirkel. Ordet ”cirkel” är kanske inte så väl valt. Uttrycket ”spiral” är bättre. Spiralliknelsen påminner om att större erfarenhet ger bättre förförståelse vilket i sin tur gör att man uppfattar finare nyanser. Förförståelsen utvecklas från fördomar till verklig förståelse. (Leder (antagligen) till en djupare förståelse)
- – Betonar vikten av förförståelse och vikten av kontexten
- (sammanhanget): Meningen med en del kan endast förstås
- då den sätts i samband med helheten (kontexten) och
- helheten kan endast förstås utifrån delarna... osv.
- – Vår förståelse av ett fenomen eller en situation sker mot
- bakgrund av vår förförståelse. Kan liknas vid en cirkel eller
- spiral cirkel där förståelse förutsätter förförståelse, som i sin
- tur bygger på tidigare teoretisk underbyggd förståelse, osv.
- – (helheten och delarnas samverkan påverkas i spiralen)
- – Forskaren utgår alltså från sin livsvärld och sin
- förförståelse, och tolkar sitt studieobjekt genom att
- pendla mellan helhet och delar.
- – Detta leder till fördjupad förståelse och utvidgad
- horisont som leder till nya tolkningar osv. Idealt tills
- det sker en ”horisont-sammansmältning”, vilket
- innebär en förening av forskarens och de studerade
- individernas förståelse och livsvärld.
- – (Enligt hermeneutiken är aldrig något slutgiltigt
- tolkat)
- – (Användandet av cirkeln ska ses som idealtypiskt,
- dvs. en strävan.)
-
Kvalitativ forskningsdesign. Hur avgör man om man ska använda den? Exempel på när är den lämplig?
- – När är en kvalitativ ansats
- lämplig?
- – De viktigaste stegen i
- kvalitativa studier
- – Exempel på kvalitativa metoder
- OBS! Forskningsfrågan styr (som vanligt) valet av metod
- Kvalitativa metoder är användbara då vi vill studera t.ex:
- • Människors tankar, intentioner och motiv
- • Mänsklig interaktion (särskilt språklig)
- • Okända eller nya fenomen, eller
- • Om ”undersökningsgruppen" är svår att
- nå med andra metoder.
- Notera: kvalitativa metoder är inte lika
- standardiserade och kodifierade och som
- kvantitativa (statistiska) metoder.
-
Vad är de viktigaste stegen i kvalitativ forskning?
- • Formulera en forskningsfråga, baserad på teoretiskt grundad förförståelse.
- • Val av t.ex. relevanta platser och studieobjekt (t.ex. Kulturer, personer, situation, texter, m.m.)
- • Insamling av data
- • Tolkning av data
- - Pendling mellan teori och praktik
- - Den hermeneutiska spiralen
- - Horisont-sammansmältning
- • Rapportering av resultat och slutsatser
- Forfors valinstol hermhora
-
Bör man använda kvalitativa metoder eller kvantitativa metoder inom sociologisk forskning?
- Positivism och hermeneutik; kvantitativa och kvalitativa metoder, har olika förtjänster och svagheter, men kompletterar varandra. De kan därför kombineras och så sker också allt oftare inom sociologin.
- Kvalitativa och kvantitativa metoder står alltså inte i motsättning till varandra, de kompletterar varandra.
- Tolkning handlar oftast om enstaka fall. Vi studerar exempelvis en kvinna som har kommit snett i livet och försöker förstå vad som har orsakat just hennes problem. En rad faktorer har lett till att kvinnan har hamnat i samhällets marginal. Beskrivningen är utförlig, ”tjock”. Metoden är kvalitativ. Men vad säger undersökningen om sociala problem i allmänhet? Är kvinnan vi studerar representativ för utslagna i allmänhet? Det kan vi inte veta utifrån detta enda fall. Varje människa är unik.
- För att få reda på orsakerna till social utslagning behövs kvantitativa metoder. De handlar om att ta fram statistik som visar om personer som kommer från splittrade hem är överrepresenterade bland de utslagna, om personer med psykisk diagnos är överrepresenterade, om personer som klarat skolan dåligt är överrepresenterade och så vidare. Svaren på sådana frågor kan ge pålitlig kunskap. 118 Men det är en abstrakt och tunn kunskap som inte hjälper oss att leva oss in i de utslagnas situation.
-
6 kvalitativa metoder från föreläsning 5?
- 1. Deltagande observation
- Associeras främst med samhällsvetenskap såsom sociologi och socialantropologi.
- Forskaren deltar i situationen hen observerar.
- Graden av deltagande kan variera, men i princip Finns tre breda alternativ:
- • Fullständigt deltagande. Forskaren är ”förklädd” hemlig
- • Deltagande i naturlig miljö Forskarens roll kan vara känd av vissa så kallade ”gatekeepers”, men hemlig för övriga.
- • Deltagande som observatör: Forskaren är öppen om sin roll och ”skuggar” en person eller grupp i deras vardag.
- Exempel 1; etnografiska studier av främmande kulturer av Antropologer. (Bronislaw Malinowski, Margaret Mead)
- Exempel: W. F. Whyte Street Corner Sociey (1943). Studie av ett italiensk ungdomsgäng i Boston.
- 2. Systematisk observation
- Observation av interaktioner (samspel) på specifika platser såsom klassrum eller arbetsplatser.
- Exempel: Erving Goffmans studier av interaktion i olika situationer.
- Artie Russell Hochschild (1983) The Managed Heart: The Commercializtion of Human Feeling. Studie av flyvärdinnor.
- Mikaela Sundberg: A Sociology of Total Institutions (2017) Fraternal Relations in Monasteries (2022)
- 3. Textanalys
- Handlar om analyser och förståelse av mening (innebörd) i olika texter.
- Mål: att analysera texters innehåll, mening, avsikter, eller maktstrukturer (gäller särskilt diskursanalys, se nedan).
- Görs oftast genom att läsa, tolka, koda och kategorisera innehållet i texterna.
- H. Martineau föreslog att man kunde få information om samhället genom att studera inskriptioner på gravstenar.
- Exempel 2: N. Elias Civiliseringsprocessen (1939). Baserad på etikettsböcker.
- Förslag: Studera hur synen på genus förändrats över tid genom textanalys av fler utgåvor av etikettböcker.
- 4. Diskursanalys (En form av innehållsanalys)
- Undersökningar av diverse texter i böcker, tidningar, offentliga handlingar, m.m. ofta i syfte att se innehållet i texterna som maktutövning, inspirerade av Michael Foucault.
- Exemplen är otaliga, men mest känd är Edward Saids bok Orientalismen (1978)
- Det finns mängder av böcker som studerar diskursen om Europa och Västvärlden. De första kännetecknas av ”Eurocentrism” och de senare av en centrering kring västvärlden: The West and the Rest
- 5. Bildanalys
- T.ex. reklam och bioannonser
- (Bilden från vietnam i Thurén?)
- 6. Kvalitativa Intervjuundersökningar
- Semi-strukturerade (tematiska) ”djupintervjuer” av ett mindre antal intervjupersoner.
- En mycket vanlig form av sociologisk undersökning.
-
Vad är några problem med kvalitativa metoder?
- Hur vet man att en tolkning är riktig? (Sann tolkning)
- - Svar; det vet man inte.
- Risk för projektion: man tillskriver en annan människa sina egna egenskaper. (k: eller andras)
- Kontextberoende: en tolkning som är rimlig i ett visst sammanhang behöver inte vara det i en annan.
- Kan leda till kunskapsrelativism där varje tolkning är lika god som någon annan.
- Svårt att på ”vetenskaplig” väg visa vilken tolkning som skall ges företräde. (svårt att motivera vetenskapligt vilken tolkning som är rätt)
- Men, problem finns också med kvantitativa metoder
- (sprok-text kure move)
-
Jämförelse mellan positivism och hermeneutik
- Vanlig kritik mot kvalitativ respektive kvantitativ forskning
- Kvalitativ forskning
- • Subjektiv
- • Bristande transparens
- • Ej reproducerbar (intersubjektivitet)
- • Ej generaliserbar
- Kvantitativ forskning
- • Ignorerar människors meningsskapande, motiv etc.
- • Frikopplad från vardagen
- • Ger statisk bild av den sociala verkligheten
- • Tunna, endimensionella begreppsdefinitioner
-
Vad innebär kausala och intentionella förklaringar inom sociologin? (+2 alternativa termer. +2 kända exempel. +2 enkla begrepp-exempel)
- - orsaker och ändamål
- Kausala och intentionella förklaringar
- Intentionella förklaringar kallas också finala (aristoteles, när han undersökte fenomenet) eller teleologiska
- (Aristoteles använde jämförelsen löv som virvlar för vinden och en människa som flyr en arg folkmassa.)
- ”Were they pushed – or did they jump”
- (Diego Gambetta)
- Migration:
- Fattigdom Förtryck
- eller
- Drömmen om ett bättre liv
- Offer för omständigheterna eller ansvarig för sin situation
- • Arv eller miljö? - biologi eller sociologi?
- Orsak:
- Bakomliggande
- Push
- Struktur
- Kultur
- Processer
- (ända)mål:
- Framförliggande
- Pull
- Intresse
- Värderingar
-
Som vi sett är det ofta svårt eller omöjligt att avgöra hur en händelse, ett skeende eller ett förhållande ska förklaras. Men vi kan komma en bit på vägen genom att ta ställning till följande sex frågor:
- Vilka sex frågor anser Thurén att vi ska ta ställning till för att komma närmare en förklaring av en händelse, skeende eller ett förhållande?
- Vilka olika förklaringar är tänkbara?
- Är förklaringarna kausala eller intentionella – orsaksförklaringar eller ändamålsförklaringar?
- (Ändamålen helgar medlen. Blev någon utsatt eller utsatte den sig? Löven i vinden och människor i en folkmassa. Push & pull. Funkar piska och morot? Offer för omständigheterna eller ansvarig för sin situation? Arv eller miljö? - biologi eller sociologi?)
- Kan det som verkar vara orsak i själva verket vara verkan eller tvärtom?
- (k: Did you put the horse before the carriage?) (k:Folkmassan i en tjurrusning?)
- Är de olika förklaringarna förenliga eller oförenliga?
- (k: Motsägelsefull? Krig är fred? Ideologi?)
- Vilka förklaringar är bakomliggande och vilka är utlösande?
- (k:Förutsättningar och handling, eller snöbollsrullande, eller domino? George Floyd typ? Bakomliggande förhållanden fanns, spridningen av videon var gnistan som skapade massrörelse. Ns livssituation och ryktesspridning.)
- Vilka förklaringar är nödvändiga och vilka är tillräckliga?
- (Nödvändiga är ofta strukturella och tillräcklig är ofta individuella)(Revolutioner, Tocqueville (viktig i soc.Fatiigdom och förtryck inte tillräckligt, hoppingivande alternativ krävs.)
-
Vad innebär Webers karisma?
Karismatiska människor eller så som orsak? Oklart. Men det är ju inte sant, de stora personligheterna är bara den yttersta grejen av
-
Vad är Laplaces demon?
- Känner till alla naturlagar och universums tillstånd vid en viss tidpunkt och kan då veta, eller rekonstruera, hela universums historia. Determinism.
- Determinismens mardröm: Vår frihet är en illusion, en chimär.
- (Karl Popper använde denna förklaring.)
-
Vad är lite info om funktionsförklaring inom sociologin?
- • Sociologiska funktionsförklaringar har sitt ursprung i 1800-talets föreställning om sociala organismer.
- • Sociala institutioner existerar därför att de fyller en nödvändig funktion i samhället.
- Exempel 1: Religionen är nödvändig därför att den upprätthåller moralen i samhället.
- Exempel 2: Ritualer har funktionen att skapa sammanhållning. (Durkheim)
- Exempel 3: Staten existerar som ett den härskande klassens organ. (Marx)
- Manifesta och latenta funktioner (Merton)
-
Positivism i sociologin:
Termen ”positivism” myntades av Auguste Comte (1798-1857) som också var först med att använda termen ”Sociologi” och därför utsetts till ”sociologins grundare”.
-
Från organismer till system
- Ekologiska system: Allt hänger ihop. Arter är beroende av varandra.
- Ekonomiska system: självreglerande? equilibrium?
- Är funktionalismen konservativ?
- Kan man testa funktionsförklaringar?
- Positivismen var till en början funktionalistisk, men blev med tiden empirisk och kvantitativ.
- Från Grand theory till empiriska generaliseringar.
- Merton: Theories of the Middle Range (se Bryman s 43-47).
-
Vad är kontrafaktiska hypoteser?
- ordagrant: gissningar som går mot verkligheten
- Om atombomben inte hade uppfunnits och så vidare. Sådana kontrafaktiska hypoteser (ordagrant: gissningar som går mot verkligheten) är naturligtvis äventyrliga. Men vi kommer inte ifrån dem. Även om man inte uttryckligen, explicit, framför dem, finns de underförstått, implicit, i varje historieskildring.
-
Vad innebär termerna nödvändiga och tillräckliga orsaker?
- Man brukar också resonera i termer av nödvändiga och tillräckliga orsaker. Utan den nödvändiga orsaken skulle händelsen i fråga inte ha ägt rum. Om orsaken dessutom var tillräcklig räckte det med den orsaken för att händelsen skulle äga rum.
- Rökning är inte en nödvändig orsak till lungcancer. Sjukdomen kan också orsakas av genetiska faktorer och luftföroreningar. Men rökning är en tillräcklig förutsättning. Det räcker att vara storrökare för att drabbas av lungcancer.
- Hitler var en nödvändig förutsättning för Förintelsen, dödandet av sex miljoner judar under andra världskriget. Utan honom hade Förintelsen – med stor sannolikhet – inte ägt rum. Men Hitler var inte en tillräcklig förutsättning. Förintelsen genomfördes av många människor – tjänstemän, soldater, arbetare, till och med läkare. Utan dem hade Förintelsen inte varit möjlig. De var en nödvändig förutsättning (se kap. 16).
- Från föreläsningen: Revolutioner inträffar sällan på grund av fattigdom eller förtryck, utan då förhållande förändras till det bättre. Utbrett missnöje är en nödvändig, men inte tillräcklig orsak. Människor måste se ett hoppingivande alternativ. (Tocqueville, m.fl)
-
Positivism inom sociologin idag
- • Två källor till kunskap: logik och empiri
- • All kunskap om verkligheten är empirisk
- • Naturen och samhället kan studeras med samma metoder. (metodologisk monism)
- • Ambitionen är att finna ”lagar”, eller lagliknande påståenden om samband i samhället; nomotetisk forskning.
- • Sociologin bör använda en hypotetisk-deduktiv metod. (Hypotes-experiment-slutsats typ?)
- • Den positivistiska sociologin förespråkar kvantitativa metoder.
- (Descarte väl?)
-
Hermeneutik, tolkningslära, bygger på inkännande, empati – en kunskapskälla vid sidan av empiri och logisk analys.
- • Hermeneutik går ut på att förstå genom inlevelse och inte bara begripa intellektuellt.
- • Varje människa lever i sin egen värld, sin livsvärld. Detta gör det svårt eller omöjligt att testa hermeneutiska tolkningar.
- • Förförståelse innebär att vår bild av verkligheten påverkas av vad vi har lärt oss tidigare. Fakta är ”teoriimpregnerade”.
- • Den hermeneutiska cirkeln är ett växelspel mellan förförståelse och erfarenhet, mellan teori och praktik, mellan del och helhet.
- • Tolkning är en kvalitativ metod som ibland behöver kompletteras med kvantitativa metoder.
- • Tolkning kan avse upphovspersonens avsikt, publikens tolkning eller texten, bilden och filmen som sådan.
-
Vad är då en korrekt tolkning av en situation?
- • En hermeneutiker närmar sig svaret, eller svaren, med
- omsorgsfulla och initierade observationer och applicera teorier
- och begrepp löpande, och omformar dem i enlighet med sina
- observationer.
- • Hermeneutik kan med andra ord förstås som ett ständigt
- växelspel mellan teori och empiri.
- • Utgångspunkten är människors livsvärld och förståelse de har
- av sin livvärld.
-
Vad är 5 anledningar att rationaliteten kan brista?
- 1. Önsketänkande
- 2. Slentrian (vana)
- 3. Viljesvaghet (akrasia)
- 4. Förhastad handling (Weber: affektiv handling)
- 5. Kortsynthet
-
Hur passar rationellt handlande (rational choice) in bland de andra begreppen?
- (kap 13 i Thurén)
- Hybrid mellan kvantitativ och kvalitativ metod
- Utgår från att människor är rationella och försöker förstå hur en rationell människa skulle agera i en viss situation.
- Antagandet om rationalitet gör rational choice teorier generella.
- (se nationalekonomin)
- Exempel 1: Mancur Olson (1965): The Logic of Collective Action
- Exempel 2: Garreth Hardin (1968) The Tragedy of the Commons
- Exempel 3: Fångens Dilemma. (spelteori).
-
Beskriv historia och ytligt om positivism i sociologin
- Termen ”positivism” myntades av Auguste Comte (1798-1857) som också var först med
- att använda termen ”Sociologi” och därför utsetts till ”sociologins grundare”.
- Med ”positivism” avsåg han:
- - En vetenskap baserad på observation
- - En vetenskap som söker lagar.
- Hans förebilder var fysiken och biologin
- Hans ambition att förbättra världen
- Hans motto: framsteg och ordning (Brasiliens flagga)
- Comte (och Emile Durkheim) ville skapa ett nytt “fält” med egna sociala fakta och egna lagar. Sociologin skulle bli ”the queen of science”.
-
Vad är Comtes trestadielag?
- Auguste Comte (1798-1857)
- Det mänskliga tänkandet har genomgått tre stadier:
- 1. Det teologiska stadiet (Skeenden i världen ansågs beroende av gudar och andar).
- 2. Det metafysiska stadiet (Skeenden i världen ansågs beroende av naturliga, till skillnad från övernaturliga krafter).
- 3. Det positiva stadiet (En naturvetenskaplig syn tillämpas på den sociala verkligheten).
- (Tem(f)po)
- (Vad kan steg 4 beskrivas vara? Det kognitiva stadiet, efter den kognitiva revolutionen. Men mellan detta kanske något som strukturella stadiet (som skulle kunna innehålla sociala konstruktioner?), men efter strukturella det kognitiva. Skippa det poststrukturella?)
- (Från föreläsning: Positivismen var till en början funktionalistisk, men blev med tiden empirisk och kvantitativ.
- Från Grand theory till empiriska generaliseringar.)
|
|
