-
Starta med manuell växel
- steg
- 1. frikoppla
- 2. lägg i ettan
- 3. lossa parkeringsbromsen
- 4. starta motorn
- 5. höj kopplingen till dragläget
- 6. kontrollera att det är fritt
- 7. ge tecken o rulla igång
- Så här gör du mjuka starter
- Att göra mjuka starter handlar inte om att lyfta kopplingen försiktigt genom dragläget, utan att hitta dragläget och låta bilen göra jobbet åt dig.
Gör så här..
Släpp handbromsen, tryck ner kopplingen, lägg i ettan och starta bilen. Lyft därefter upp kopplingen till dragläget. Stanna kvar med kopplingen i dragläget i några sekunder och låt bilen skjuta fart. Lyft därefter upp kopplingen helt och gasa.
Med andra ord tricket med att göra mjuka starter är endast att ”parkera” kopplingen i dragläget en liten stund och låta bilen göra jobbet.
Fokusera på att göra mjuka starter och inte snabba starter i början. Snabbheten kommer med tiden allt eftersom att du blir mer van.
Om du tycker det är svårt att göra mjuka starter brukar det hjälpa att öva på krypkörning. På så vis får du bättre känsla för dragläget och det kommer göra det blir lättare att göra mjuka starter.
Ryckigt vid uppväxling?
Hur gör du när du växlar från 2:an till 3:anjQuery1124020034409840303768_1624719216525
Jo. Du kör i 2:an, släpper gasen försiktigt och trycker ner kopplingen. Växlar till 3:an. Ger en aning grundgas och lyfter
upp kopplingen.
Det som bestämmer huruvida växlingen blivit mjuk eller ryckig är mängden med grundgas när du lyfter upp kopplingen.
Om ditt huvud gör ett ryck tillbaka har du gett för mycket grundgas.
Om huvudet gör ett ryck framåt, har du gett för lite grundgas.
Om inget händer med huvudet då vet du att du gjort rätt.
Bra jobbat!
-
Stanna med manuell växel
- steg
- 1. Kontrollera bakåt i innerspegel o hö yttre spegel
- 2. styr in till kanten
- 3. bromsa till låg fart - frikoppla - stanna mjukt
- 4. stäng av motorn
- 5. dra åt parkeringsbromsen
- 6. kontrollera bakåt innan du öppnar dörren
Så här gör du mjuka stopp
Tricket med att stanna mjukt är att försiktigt lyfta upp bromsen strax innan bilen stannat och att sedan ha lyft upp bromsen helt vid stoppögonblicket.
Allt handlar om tajming!
- Om du inte hunnit lyfta upp bromsen helt vid stoppögonblicket...
- Kommer du känna att huvudet gör ett litet ryck framåt när bilen stannat.
- Om du hunnit lyfta upp bromsen helt innan stoppögonblicket...
- Kommer du märka att bilen bara rullar vidare när du tänkt att den skulle stanna. Du har då möjlighet att ”fuska” lite genom att försiktigt pressa ner bromsen endast en liten aning och ändå få ett mjukt stopp.
Sträva efter att ha bromsfotens häl i golvet under hela bromsningen. Med golvet som stöd är det lättare att finlira med bromsen.
-
Nedväxling
- steg
Bromsa o växla före sväng!
- Till 3an el 2an
- 1. uppsikt, tecken
- 2. bromsa
- 3. frikoppla o växla ned (fortsätt bromsa)
- 4. höj kopplingen (fortsätt bromsa)
- 5. fortsätt bromsa efter behov
- Till 1an
- 1. uppsikt, tecken
- 2. bromsa
- 3. (låg fart) frikoppla o lägg i 1an
- 4. behåll kopplingen nere
- 5. kör igång på vanligt sätt (dragläge + gas --> gas)
-
Fickparkering (minst 1,5 billängd krävs)
A. När backar man in / kör in?
B. Metod när man backar in
C. Vad gör man om man hamnar för nära trottoaren/för lång ifrån den?
Kör sakta!
- A. Backa in i mindre luckor, kör in i större (2 -3 billängder)
- B.
- 1. Kör upp jämsides med framförvarande så att bakhjulen är i jämnhöjd
- 2. Vrid ratten 1 varv, backa in i 45° vinkel
- 3. Räta upp, backa rakt in på platsen
- 4. Sväng in framvagnen med fullt rattutslag
- 5. Kör fram så att avståndet framåt o bakåt blir lagom
- C. För nära: lätt reglera när man kör fram; för långt ifrån: svårt --> börja om
-
Parkering på parkeringsplats
A.
1. När väljer man inkörning/inbackning?
2. Preferens för rutor vid inkörning/inbackning?
3. Initialt steg oavsett inkörning/inbackning?
4. Generella råd?
B. Steg inkörning
C. Steg inbackning
- A.
- 1. Inkörning: vänster sida. Inbackning: oftast det lättaste på höger sida
- 2. Inkörning: lättare bortom parkerad bil. Inbackning: lättare hitom parkerad bil
- 3. När jag kör in på parkering: stanna till eller kör väldigt sakta o bestäm vilken ruta jag ska stå på
- 4. Kör riktigt sakta. Avbryt om för nära
- B. INKÖRNING
- 1. Kör fram så att jag sitter mitt för linjen hitom platsen jag ska in på (linjen tv om parkerad bil). Bra med stort avstånd i sidled före svängen. (Sväng inte in för tidigt.)
- 2. Uppsikt: innerspegel, vä ytterspegel, döda vinkeln
- 3. Ge tecken
- 4. Krypkör sakta in på platsen
- 5. Kolla position --> ev korrigering: backa ut ganska långt (lättare att manövrera), kör in med korrigerande sidoförflyttning
- C. INBACKNING
- 1. Kör fram så att jag sitter mitt för platsen jag ska in på. Ha god marginal i sidled. (Kör fram tillräckligt långt.)
- 2. Uppsikt: innerspegel, vä ytterspegel, döda vinkeln
- 3. Ge tecken
- 4. Sväng ut bilen ordentligt i 45° vinkel (kör framåt) så den pekar in på platsen
- 5. Lägg i backen, backa o runda riktigt långsamt den parkerade bilen. (Sväng in tidigt. Håll uppsikt på trafiken.)
- 6. Kolla position --> ev korrigering: kör ut ganska långt (lättare att manövrera) med korrigerande sidoförflyttning, stanna o kolla position mha speglarna, backa in igen (stanna gärna på vägen o kolla positionen)
-
Vilka är detaljerna i motorrummet?
Kontroller när man tankar. Börvärden? Hantering?
Vad finns under gröna locket nederst th?
- A: batteriet - antingen underhållsfria el kräver påfyllning med destvatten
- B: bromsvätska - bör ligga vid maxstrecket
- C: kylarvätska - hälften vatten + hälften glykol; kontrollera nivån
- D: spolarvätska - vatten + sprit mot frysning
- E: kontrollera motorolja - mha oljesticka
- F: påfyllning motorolja
Under gröna locket nederst th: hydraulvätska för servostyrning - låt verkstad kontrollera. På bilar med elektromekanisk servo saknas denna behållare.
-
Säkerhetskontroll före körning
Moment?
- Före körning
- 1. Belysning:
- - regelbundet: parkerings-, hel-, halv-, bak-, blinkers, skyltljus, bromsljus
- - någon gång: dimbakljus, andra extraljus
- Ha extralampor i bilen
2. Däcken - ofta: mönsterdjup, skador, lufttryck
3. Styrning - glapp? (stå vid sidan av bilen, vicka med ratten o titta på framhjulet - det bör röra sig direkt --> annars verkstad) Styrservo: vrid ratten fullt med motorn på
- 4. Bromsar:
- - fotbroms: tryck ned fullt - ska stanna i mitten utan att sjunka ned mer --> ej i mitten --> justering, sjunker --> läckage, fjädrande --> luft i systemet --------> omedelbar reparation
- - parkeringsbroms: försök starta bilen m bromsen i
- 5. Ljudsignal
- 6. Vindrutetorkare o spolare
- 7. Bilbälten o justering av nackskydd o backspeglar
-
Kontroller under körning
Vad betyder lamporna? Åtgärder om de lyser?
Några lampor är tända en kort stund efter start o släcks sedan - vilka är de?
Rad för rad:
- Oljetryck - stäng av motorn omedelbart
- ABS - fel på låsningsfria bromsarna
- Airbag - fel på krockkuddssystemet
- Laddning - batteriet laddas inte tillräckligt (så småningom blir det urladdat)
- Helljus - är på
- Motortemperatur - motorn kan ta skada --> om inte temp blir för hög går det att köra t verkstad o få hjälp
- Spolarvätska - dags att fylla på
- Bromsvarning - parkeringsbroms åtdragen --> fixa eller låg bromsvätskenivå --> får inte köra vidare - bärgning om broms saknas på ngt hjul
- Bränslevarning - oftast kvar 7 - 10 L
- Dimbakljus
- ESP - blinkar: systemet arbetar; lyser: fel eller urkopplat (ESP aka ESC eller DSTC = antisladdsystem)
- Avgasvarning - störningar i avgassystemet - sök upp verkstad
Lampor för airbags, ABS eller antisladd på nyare bilar är tända en kort stund efter start o släcks sedan.
-
Däck
Vad är trolig orsak till vibrationer i ratten?
A. Krav på däck vissa perioder o omständigheter
1. När måste vinterdäck användas?
2. När får dubbdäck ej användas?
B. Mönsterdjup:
a) sommardäck: minimikrav - nytt
b) vinterdäck: minimikrav
c) när försämras väggreppet avsevärt vid våt vägbana?
Kolla slitagevarnare!
Rattfrossa = ratten skakar i vissa farter - orsakas av felaktig balansering av hjulen. Medför även att däcken slits fortare, ofta fläckvis.
- A.
- 1. 1 dec - 31 mars, om vinterväglag
- 2. 16 april - 30 sep, om inte vinterväglag som motiverar dubbdäck råder eller förväntas
- B. Mönsterdjup
- a) 1,6 mm --- 8 - 9 mm
- b) 3 mm
- c) 3 - 4 mm
-
Korsning: vart tittar man först?
Rutin före sväng
Korsning: titta först åt vänster
- Rutin före sväng
- 1. inre backspegeln --> yttre backspegeln --> ev över axeln
- 2. ge tecken
- 3. placera bilen inför svängen
-
Högerregeln
1. När gäller den?
2. När gäller den inte?
Svängningsregeln - vad innnebär den?
Utfartsregeln - vad innebär den?
Blockeringsregeln - vad innebär den?
- Högerregeln
- 1. Vanligaste väjningsregeln i vägkorsningar. Vid skylten "Varning för vägkorsning" (ett kryss)
- 2.
- - vid infart på huvudled, på huvudled
- - vid skyltarna "Väjningsplikt" el "Stopplikt", vid fungerande trafikljus
- - accelerationsfält
- - rondell
- Svängningsregeln
- Vid sväng i korsning: får man inte hindra trafiken på den väg man svänger in på (bl a gående o cyklister som korsar gatan)
- Tydligare: Oavsett om svänger vä el hö i en korsning ska du alltid lämna företräde för alla trafikanter som korsar den väg du svänger in på.
Vid sväng t vänster i korsning: ska man väja för mötande trafik
- Utfartsregeln
- Alltid väjningsplikt när man kör ut på väg eller gata från:
- 1. p-plats, fastighet, bensinstation o likn
- 2. stig, ägoväg el likn utfart
- 3. cykelbana, vägren, gågata, gångfartsområde, terräng
- 4. gång- el cykelbana som man korsat
- Blockeringsregeln
- Kör i korsningar så att man inte tvingas stanna så att det blockerar korsande trafik, övergångsställen o cykelpassager
-
Cyklister o mopedister (klass 2)
Vad är en
a) cykelöverfart?
b) cykelpassage?
Vad gäller vid korsning av cykelbana, cykelpassage, cykelöverfart?
a) Cykelöverfart:utmärks med vägmärket "Cykelöverfart" (övergångsställe fast med cykel istf f Gåman), sockerbitslinjer + väjningspliktslinjer (rad av vita trianglar). Max 30 km/h f fordon. Ännu ovanliga.
b) Cykelpassage: vanlig passage av cykelbana över väg. (kan utmärkas m vanliga runda blå cykelmärket)
- Vid korsning av
- Cykelöverfart, cykelbana, cykelpassage vid sväng
- - föraren väjer
- Cykelpassage utan sväng
- - cyklisten väjer (men kör så fara ej uppstår)
-
Rangordningen mellan anvisningar
- 1. polisens tecken
- 2. trafiksignal
- 3. vägmärke
- 4. regler
-
Körfältsbyte - procedur
- 1. planera i god tid
- 2. kontrollera trafiken, även döda vinkeln
- 3. ge tecken
- 4. avvakta ett ögonblick för att se hur medtrafikanter reagerar
- 5. byt körfält
-
Text: Vilken företrädesregel illustreras i de olika bilderna?
- A. stopplikt (vägmärke)
- B. bussregeln (lämna företräde för blinkande buss på väg m högst 50 km/h begränsning)
- C. högerregeln
- D. väjningsplikt vid obevakat övergångsställe: väj för gående som just ska gå ut på eller är på det
- E. väjningsplikt (vägmärke)
- F. utfartsregeln (fordon på väg ut från p-plats, bensinmack o likn har väjningsplikt)
- G. svängningsregeln: vid sväng t vänster i korsning ska man väja för mötande trafik
-
Texter:
Du ska th. / Du ska tv. Vilken trafik måste du väja för?
Vilken trafik ska du lämna företräde? A B C
- Ska till höger. Måste väja för:
- A, F - cykelpassage vid sväng, svängningsregeln (ej hindra trafiken på väg man svänger in på, bl a korsande gående o cyklister)
- Inte B - högerregeln
- Ska till vänster. Måste väja för:
- C - cykelpassage vid sväng, svängningsregeln
- D - svängningsregeln
- B - var uppmärksam på trafik bakom B
- Ska lämna företräde för
- A, C - "Väjningsplikt"
- B - svängningsregeln: vid sväng till vänster i korsning ska man väja för mötande trafik
-
Stadstrafik
Rutin för planering av färd genom korsning
(föreslagen)
- - Bestäm vart du ska
- - Sök av korsningen: vägmärken, vilka företrädesregler gäller, hur är sikten?, gående, cyklister?
- - Anpassa hastigheten
- - Välj rätt placering (rätt körfält, förstår andra vad jag tänker göra?)
- - Tillämpa väjningsreglerna (visa tydligt det du tänker göra)
-
Vem lämnar företräde för vem? Varför?
Bil A måste lämna företräde för bil B ( högerregeln).
- Högerregeln gäller även i T-korsningar.
-
Vem lämnar företräde för vem? Varför?
Bil A lämnar företräde för bil B (högerregeln)
Bil C lämnar företräde för bil A (högerregeln)
I detta fall tillämpas även blockeringsregeln. Bil A får inte köra ut i korsningen för att vänta på att bil B ska passera och blockera bil C. Bil A måste alltså stanna före korsningen och låta både bil B och bil C passera.
-
Texter:
* Du ska tv. Vad ska du göra vid resp linje?
* Din avsikt är att svänga tv. Du har mkt trafik bakom dig. Vilka alternativ har du för attgöra svängen säkrare?
* Du ska tv. Vilka risker har minskat när korsningen ser ut så här? Vilka risker finns kvar?
- Ska till vänster. Åtgärd vid respektive linje:
- Första: förbered i god tid genom att kontrollera trafiken bakom, ge körriktningstecken, noggrannt placera bilen intill mittlinjen
- Andra:under inbromsning kontrollera bakåt, se efter mötande
- Tredje: anpassa om möjligt farten för att undvika att stanna före svängen - minskar olycksrisken betydligt
- Om man måste stanna - två viktiga saker:
- 1. placering alldeles intill mittlinjen (syns bättre bakifrån, plats att passera th)
- 2. vrid inte hjulen åt vänster (vid påkörning kan bilen kastas mot mötande trafik)
- Vänstersväng med mkt trafik bakom. Alternativ som gör svängen säkrare:
- 1. Kör istället rakt fram, vänd o kom tillbaka till korsningen
- 2. Sväng höger, vänd o kör rakt över korsningen
- 3. Låt bakomvarande trafik köra om genom att sakta in i god tid före korsningen
- Man får svänga endast om det kan ske utan hinder för mötande trafik o utan fara eller onödigt hinder för bakomvarande trafik.
- Undvik vänstersväng vid mötande trafik.
- Minskade o kvarstående risker vid spärrfält
- Minskad risk f påkörning bakifrån
- Kvarstående risk från mötande trafik (ngt mer?)
-
Avstånd framåt
Vilka metoder finns?
Håll tillräckligt avstånd till framförvarande!
Tresekundersregeln: notera när framförvarande passerar riktmärke. Räkna 1001 - 1002 - 1003. Om jag passerar riktmärket före 1003 är avståndet för kort.
- Kantreflexstolparna: 50 m emellan. 100 m är oftast tillräckligt i vanlig landsvägsfart.
- Samma avstånd i meter som din hastighet i km, t ex minst 70 m vid 70 km/h
Bara tillämpbara i bra väglag. Sämre kräver längre avstånd.
-
Motorväg
Procedur för påfart
- Kolla i början på påfarten vilken trafik som närmar sig
- Accelerera till trafikens tempo
- Visa tidigt med blinkers avsikt att köra in
- Anpassa farten till en lämplig lucka
- Kontrollera döda vinkeln precis innan jag kör in
-
Landsväg
Påfart åt höger
- Påfart åt höger
- Speglar --> tecken --> placera bilen tydligt åt höger
- Kör fram sakta till linje för stopp/väjningsplikt
- Kolla att det finns tillräcklig lucka från vä --> noga kolla åt höger att ingen omkörning på gång
- Sväng ut --> kolla backspegeln -->acca till vägens hastighet
- (Om trafik kommer ifatt kan man lägga sig i vägrenen så den kan passera)
-
Landsväg
Avfart höger
- Speglar tidigt: inner - ytter
- Tecken
- Flytta bilen th in på vägrenen så man kommer ur vägen för annan trafik
- Bromsa ordentligt o växla ned så att farten är borta före svängen
-
Motorväg
Hur ser man att det är dags att svänga tillbaka till hö körfält efter en omkörning?
Det är lämpligt att svänga tillbaka när man ser hela bilens front i innerspegeln
-
Mörkerkörning (2 - 3 ggr högre olycksrisk)
1. När kopplar man om till helljus vid möte?
2. När bländar man av vid omkörning?
3. När kopplar man om till helljus när man kör om?
4. När bländar den som blivit omkörd av till halvljus?
5. Belysning som (inte) får kombineras med halvljus
6. Vilka mötande trafikanter behöver man inte blända av för?
7. Åtgärder när man stannar eller parkerar i mörker
8. Hur utnyttjar man siluettseendet?
Vid mörkerkörning är:
- avstånds- o hastighetsbedömning svårare (viktigt ssk vid utfart på landsväg o omkörning)
- sikten i sidled sämre - placera inte bilen långt ut t h
- siktsträckan mkt kort vid halvljus - stor risk köra på gående, cyklister, vilt --> undvik att köra nära vägkanten
- under omkörning förhöjd risk köra på gående o cyklister; hög risk vid övergångsställen
Undvik att bländas: det tar någon minut för mörkerseendet att återkomma. Titta långt fram utmed vägkanten.
Siktsträckan vid
* helljus är ca 150 m (450 m för reflex)
* halvljus är 20 - 30 m (5 - 30 m m mötande bils ljus)
I stad: gående syns oftast dåligt - ssk med mörka kläder
Landsväg: mötande ljus o eget halvljus skapar problem utöver gående o cyklister som syns dåligt
Sänk farten vid möte, mkt på smal väg: mkt svårt se gående
Blända gärna av i korsningar så att korsande trafik inte bländas.
Håll strålkastare o vindrutor rena
- 1. I mötesögonblicket
- 2. När vägbanan mellan bilarna är belyst
- 3. När man inte längre bländar framförvarande förare genom backspeglarna
- 4. När den omkörande återgår till höger sida
- 5. Halvljus + parkeringsljus är den vanligaste kombinationen (dimljus o varselljus är förbjudna i kombination m halvljus)
- 6. Gående
- 7. Parkeringsljus ska användas när man står stilla utmed vägen o vägbelysningen är dålig, även vid tillfälliga stopp. (I tätort kan det räcka m vä parkeringsljusen.) Parkera alltid på hö sida.
- 8. Backkrön: kort avbländning före backkrön --> lättare se om det finns någon mötande eller ett hinder i form av en siluett mot mötandes ljus
-
Nödstopp
Åtgärder
- Farlig plats - flytta bilen snarast
- Tills dess
- - parkeringsljus, varningsblinkers
- - varningstriangel 100 m bakom bilen
- - använd reflexer o reflexväst
-
Bilens belysning
1. När används helljus?
2. Vad för ljus krävs vid all körning?
3. Vad för ljus krävs i mörker?
4. När används dimljus?
5. Vad används när man står stilla utmed vägen i dålig vägbelysning?
6. När används dimbakljus?
7. När används varningsblinkers?
8. När är bakljuset tänt?
9. Vad är varselljus?
10. När får extraljus användas?
11. Förbjudna ljuskombinationer
Bromsljus: starka röda - tänds när man bromsar
Backljus: en eller två vita - tänds när man lägger i backen
Skyltljus: en eller två för reg-skylten - tänds samtidigt med bakljuset
Blinkers: gulorangea
- 1. så ofta som möjligt
- 2. tända strålkastare: halvljus (eller dimljus eller varselljus) + ev parkeringsljus
- 3. halvljus (eller dimljus) + ev parkeringsljus, men dimljus tillåts bara vid dimma eller kraftig nederbörd
- 4. Kan ersätta halvljus i dagsljus och när det är dimma eller kraftig nederbörd i mörker
- 5. Parkeringsljus
- 6. Är ett eller två extra starka bakljus. Bländande. Kontrollampa på instrumentpanelen visar att det är på. Används för tidig upptäckt bakifrån vid dålig sikt pga dimma, snöfall eller kraftigt regn. Slå av så snart trafik bakom upptäckt dig.
- 7. Nödstopp o i sb m olycka
- 8. Två röda lampor. Alltid tänt tillsammans m parkerings-, halv- eller helljus.
- 9. Får användas istf halvljus i dagsljus m bra siktförhållanden.
- 10. Extraljus förstärker ljuset i olika situationer. Ex: kurvljus ger bredare ljusbild, fjärrljus ger längre siktsträcka. Används endast tillsammans med helljus.
- 11. Förbjudna ljuskombinationer
- a. halvljus + (dimljus eller varselljus)
- b. dimljus + (halvljus eller varselljus)
- c. varselljus + (halvljus eller dimljus)
- d. Extraljus + halvljus
-
Halt väglag
Hastigheten är helt avgörande för säkerhet. Vid tillräckligt låg fart kan man köra säkert även om det är mkt halt.
Gäller att vara beredd på halka. ≤ 4° C --> risk.
Gäller att undvika att försätta sig i farliga situationer.
Fuktig väg utan ljud av väta kan vara frusen. Fläckvis halka. Broar o viadukter. Polerad snö - t ex i korsningar där bilar accelererar.
Underkylt regn är glashalt: regn i minusgrader.
Våren: svallis, fläckvis halka
Sommaren: solvarm asfalt - hal tjära från asfalt vid hett väder; regn en varmsommardag - hal hinna som bildas vid regn efter period m värme o torka
Hösten: löv, lera o jord vid regn; första frosthalka, broar o viadukter, svackor, fläckvis halka
Vintern: snö o is, moddsträngar, snövallar, snörök (från andra fordon vid kall nysnö - mkt kort siktsträcka), snödrev (kraftig vind o snöfall), överplogade dikeskanter
Vinterdäck: 1/12 - 31/3 vid vinterväglag. Alternativ är sommardäck med snökedjor.
Dubbdäck förbjudna 16/4 - 30/9 om det inte är eller förväntas bli vinterväglag
Dubbdäck: bästa väggreppet på is, sliter vägen, kan ge längre bromssträcka på barmark. Dubbade o odubbade likvärdiga på snö. Dubbdäck på bil kräver dubbdäck på släpvagn.
Rätt avstånd: I halt vägläg ökar din bromssträcka markant. Jämfört med körning på torr väg kan din bromssträcka bli upp till 10 gånger längre. Därför är det viktigt att du håller ett adekvat avstånd till framförvarande fordon – och har gott om ”spelrum” om du behöver bromsa.
Rätt fart.
https://www.halkbanastockholm.se/17/3/tips/
https://www.ikorkort.nu/teori/morker-och-halka/vinter-och-halkkorning.php
1. Vad kan förorsaka sladd?
2. Första åtgärden vid sladd?
3. Hur undviker man att hjulen spinner loss vid start?
4. Hur kommer man loss om man fastnat i snön?
5. Faktorer som ökar risken för vattenplaning
6. Vinterutrustning att ha i bilen
1. Snösträngar, överplogade dikeskanter
2.Skulle du råka ut för en situation där bilen sladdar kommer du att behöva utföra flera manövreringar samtidigt för att korrigera sladden.
- * Om bilens bakre ända börjar sladda, ska du trycka kopplingen i botten och omedelbart styra i sladdens riktning. Bromsa inte. När sladdens vinkel minskar ska du vrida tillbaks ratten i vägens riktning.
- * Om bilens främre del börjar sladda, ska du inte bromsa, utan direkt trycka kopplingen i botten. Vrid inte ratten mer. I denna situation kan det räcka med bara en liten korrigering av framhjulen för att bilen ska återfå greppet – och sålunda häva sladden.
- * Försök att hålla dig lugn och styra i sladdens riktning.
- * Även om du har ABS-bromsar och modern antisladd-utrustning, ska du inte överskatta bilens (och din) förmåga att korrigera sladdar. Att köra lugnt, genomtänkt och förutseende är alltid den mest effektiva åtgärden för att motverka sladdar.
- https://www.halkbanastockholm.se/17/3/tips/
- 3.
-
- https://www.ikorkort.nu/vk_korkortsfraga_434.php
- 4.
- Hjälpmedel: påse med sand, sprejburk med däckklister, spade
- Åtgärder:
- - snövall el lössnö: gräv på hjulets båda sidor med spade
- - gunga loss bilen
- - skapa bättre grepp (sand, kätting eller snösockar, däckklister)
- FÖRSLAG PÅ BRA HJÄLPMEDEL FÖR VINTERvägen
- < >< >Påse med sand
- Däckklister på sprejburk
- < >< >< >< >
- FRIGÖR HJULEN
- Har du fastnat mitt i en snövall eller i en massa lössnö? Det tar inte lång tid innan en tung bil har grävt ner sig i snömassorna och ju mer du gasar för att komma loss, desto längre ner sjunker däcken. Här är det bara att ta fram spaden och gräva på hjulets båda sidor.
Försök att göra det så platt som möjligt runt hjulen och räta upp dem om du kan. Om hjulen står på tvären är det svårare att komma loss. Var också försiktig med gasen, eftersom det är viktigt att växla mellan gas och växling. Om du är för ivrig med gasen kör du snabbt fast igen. Kom ihåg att om du har fastnat på en mörk väg så bör du ha på dig en reflexväst medan du jobbar. Om det kommer en bil i hög fart mot dig är det viktigt att du verkligen syns.
- GUNGA LOSS BILEN
- Det här är en metod som hjälper många ur knipan. Här gäller det att gasa och sedan släppa på gasen igen för att få en gungande rörelse på bilen. Det kan löna sig att försöka backa, om det är möjligt. Rörelsen ska ge bilen moment så att den sakta med säkert kommer loss.
Om det är flera i bilen bör de andra gå ur och hjälpa till att knuffa, både framför och bakom. Det är också viktigt att faktiskt få bilen i gungning för annars riskerar man att hjulen bara spinner djupare och djupare ned i underlaget.
- SKAPA BÄTTRE GREPP
- Det är väldigt svårt att få ett bra väggrepp på is eller hårdpackad snö. Problemet kan lösas om man kan lirka in något under hjulen som ger bättre grepp. Något av det bästa man kan använda är sand eller grus, så om man har det med sig i en påse i bilen så kan det vara räddningen i nöden. Kom ihåg att strö både framför och bakom hjulen.
Kätting är också ett otroligt effektivt verktyg att använda om du har fastnat. Om du skaffar snökedjor kan du nästan undantagslöst ta dig ur eventuella kniviga situationer, men du måste träna mycket för att kunna sätta på dem ordentligt. Läs bruksanvisningen noga – där anges hur snabbt du kan köra med snökedjor utan att du riskerar att skada bilen. Var också noga med att köpa snökedjor i rätt storlek för dina däck och din bil. När du ska fästa snökedjor på hjulen är det bra att ha ett par bra handskar, så att händerna inte börjar värka av kylan. I vintermörkret kan det också löna sig att ha en bra pannlampa till hands i bilen för just sådana tillfällen.
Som ett alternativ till sand och grus kan man prova att använda däckklister på sprejburk, som också kallas snökedjor på burk. Lösningen sprejas direkt på däcken för bättre fäste och väggrepp. Om du har ont om plats i bagageutrymmet är det här en väldigt liten sak att packa med, eftersom den tar minimalt med plats.
Om du inte har något till hands och det finns träd i närheten kan du prova att använda några grankvistar. Och har du fastnat på en plats utan mycket skog så kan faktiskt bilmattorna i bilen rädda dig ur knipan. Det gäller att vara kreativ för man kan faktiskt använda det mesta för att ge hjulen lite bättre grepp. Tänk bara på att inte gasa för mycket för snabbt, för då kan hjälpmedlen flyga iväg.
Snösockar kan fungera som ett alternativ till snökedjor. De tar mindre plats och är ofta lättare att fästa på däcken. De fungerar på samma sätt som att lägga mattor eller liknande under däcken om man har kört fast, men här klär man istället in själva däcken istället för att lägga något under dem.
- LIGG STEGET FÖRE
- Det är alltid tråkigt att hamna i en besvärlig situation med bilen och att köra fast är verkligen en av de knepigaste upplevelserna på vintern. Som tur är så finns det vissa saker man kan göra innan man beger sig ut på tur och som kanske kan vara till hjälp på vägen.
Tvätta däcken minst två, tre gånger under vintersäsongen. Det kan bidra till att hålla dig trygg på vägen och förhindra att du kör fast. Det är nämligen så att salt och asfaltpartiklar kan sätta sig på däcken och göra dem hala. Det går fort ut över däckens greppförmåga så om du är bra på att underhålla däcken kan besvärliga situationer undvikas.
- Planera också gärna in ett besök hos din lokala Superdäck-återförsäljareså att du kan få hjälp att välja rätt vinterdäck för din bil och din körsituation. Med rätt däck kommer du tryggt i mål även på tuffa vintervägar.
- https://www.superdack.se/sa-har-kommer-du-loss-om-du-har-kort-fast
- 5. hastigheten, mkt vatten, sliten vägbana o spårbildning, breda däck, slitna däck. Snömodd oslask har likn effekt.
- 6. Alltid: Startkablar, bogserlina, reflexväst. Vintertid: snöskyffel, isskrapa, varma kläder o grova skor
-
Försäkringar
Vilka försäkringar finns? Obl/frivillga?
Vad är halv-/helförsäkring?
Skadeanmälan
- Trafikförsäkring
- - obligatorisk, tecknad av verkliga ägare o den som huvudsakligen kör fordonet. Krävs från första dagen man äger en bil, utom när bilen är avställd.
- - ersätter alla personskador o sakskador som orsakats med bilen - men inte skador på egna bilen; täcker kostnader vid olycka utom skada på eget fordon, omfattar inte säkert grov vårdslöshet, rattfylleri
- Delkaskoförsäkring
- - samlingsnamn för flera olika försäkringar, bl a brand, stöld, glas, räddning, rättsskydd, avbrotts- o maskinförsäkring
- - frivillig men bör teckna om man månar om sitt fordon
- Vagnskadeförsäkring
- - tillkommer skydd vid skador man själv orsakar på egen bil då inte ersättning kan fås på annat sätt, t ex vid kollision eller dikeskörning. Ersätter även bärgning, skadegörelse, åverkan.
- Halvförsäkring = trafik + delkasko
- Helförsäkring = halvförsäkring + vagnskada
Hemförsäkring kan ersätta egendom t ex bagage som skadats i sb m olycka.
- Skadeanmälan
- - bör alltid ha i bilen
- - diskutera aldrig skuldfrågan på plats utan hänvisa till försäkringsbolag
- - fylls i på skadeplatsen, ett set, var o en tar sitt exemplar. Uppgifter till egna bolaget skrivs på baksidan, t ex mer detaljerad beskrivning av kollisionen.
-
Olyckor
1. Hur agerar man vid trafikolycka? Parkeringsskada?
Det är straffbart att filma el fota en olycksplats där utsatta människor syns, liksom att sprida sådana bilder.
1. Trafikolycka: stanna (smitning), lämna uppgifter om olyckan o namn&adress, hjälp till. Parkeringsskada: stanna tills du kontaktat ägare el annars polis (smitning), lämna en lapp m namn o adress. Gäller även påkörning av husdjur eller annat på eller vid sidan av vägen.
- Sedan polisen underrättats ska man försöka nå ägaren o ersätta skadan.
- Skadat vägmärke el likn: återställ omedelbart. Om det inte går så märk ut platsen o ring polisen.
Skyldighet gäller att lämna namn& adress o uppgifter om händelsen till inblandade. (smitning)
- Olycka
- 1. Överblicka, prioritera o varna
- - slå från tändningen i inblandade fordon vid brandrisk, gå ej nära fordon m orangea skyltar (farligt gods); inblandade fordon flyttas om ej ngn är svårt skadad eller död; annars bara om de är till fara för övrig trafik.
- - varningsblinkers, trianglar
- - skadade: om de ej riskerar ytterligare skador, flytta aldrig
- 2. Larma 112 (SOS Alarm ger handledning). eCall är ett larmsystem i nya bilar - ringer upp 112 om t ex krockkudde utlöses eller man trycker på särskild knapp. Fungerar i hela EU.
- 3. Första hjälpen - LABC
- L = Livsfarligt läge (brand, risk f påkörning, pulsåderblödning)
- A = Kontrollera medvetande o andning.
- Skaka f att kolla vakenhet - nej --> kolla andning. Öppna luftvägarna -->
- Normal andning --> stabilt sidoläge (ger fria LV).
- Andning onormal eller saknas --> 112 + HLR
- 30 + 2 tills personen andas eller hjälp kommer
- 30 kompressioner 100-120/min
- 2 inblåsningar (m fri LV o håll för näsa) - kan göras genom klädesplagg som skydd
- B = Blödning
- Högt läge o tryckförband
- C = Cirkulationssvikt
- Blek, kallsvettig, snabb o svag puls, fryser, törstig
- -->
- Fria andningsvägar, stoppa blödningar, håll skadade varm.
- Få den skadade att ligga ned. Prata lugnande. Ge inte att dricka.
-
Trafikljus
1. Vad är skillnaden på vanlig rund grön signal o grön pil?
2. Huvudsignal + extrasignal
Planera körningen så slipper man ofta stanna vid trafikljus
- 1.
- Rund grön signal
- - all parallell inkl mötande trafik kan ha grönt, inkl gång- o cykelbana
- - --> om jag svänger tv eller th har jag väjningsplikt mot all denna trafik
- Grön konturpil
- - bara jag har grönt ljus (mötande trafik, gång- o cykelbana har rött), jag ska inte väja
- 2.
- Huvudsignal grön --> kör oavsett om rakt fram el sväng
- Huvudsignal röd + extrasignal grön pil --> får svänga i pilens riktning
-
Bälte
Hur ska bältet sitta för att ge bäst skydd?
Det är mycket viktigt att bältet sitter över bäckenet, inte högre upp över buken - då kan inre organ krossas mellan bätet o ryggraden.
-
Viltolycka
- Tänd varningsblinkers, triangel
- Flytta döda djur från vägbanan
- Skadat djur försvinner ut i skogen - märk ut exakt plats där det försvann så att jakthund kan få upp spåret
- Alla kollisioner med större djur anmäls till polisen
-
Vägtransportledare
Vägarbeten
Vägtransportledare eskorterar tunga o breda transporter
Visa hänsyn, kör mkt långsamt med breda marginaler o avstånd. Accelerera endast sedan man väl passerat arbetsplatsen.
-
Järnvägskorsning
Vad gäller?
Vad göra vid stopp mitt i korsningen?
- Förbud att köra om (utom tvåhjuliga fordon) om bommar eller trafikljus saknas, stanna, parkera inom 30 m
- Rött växelvis blinkande sken: stanna o slå av motorn. Kör först när signalen slocknat.
- Stopp mitt i korsningen -->
- * 1an + startmotor: släpp kopplingen helt, håll startnyckeln i startläge --> bilen hackar sig fram
- * fastnar mellan bommarna --> kör igenom dem
-
Vägmärken o vägmarkeringar
1. Vad betyder parkering förbjuden med en gul nedåtriktad pil under?
2. Vad betyder gul heldragen linje i vägkanten?
3. ... heldragen linje i vägkanten med gul zigzag-linje utanför?
4. streckad gul linje i vägkanten
5. Vad innebär gula eller röda reflexer på kantstolpar på höger sida?
6. Hur ser en varningslinje ut?
7. Vad gäller vid mittlinje // varningslinje?
8. Vad gäller vid varningslinje // heldragen linje?
9. Vad gäller vid vanlig mittlinje // heldragen?
10. Sockerbitar
11. Får man köra i spärrområde?
12. Hur ser en väjningslinje ut?
- 1. Parkeringsförbudet upphör vid märket.
- 2. Förbud att stanna
- 3. samma sak
- 4. Förbud att parkera (eller utsträckning av busshållplats)
- 5. Markerar parkeringsfickor o avtagsvägar
- 6. Lång streckad linje
- 7. Man får köra över linjerna om det råder tillräcklig sikt o det kan ske utan fara
- 8. Trafik på heldragna sidan får ej gå över linjen. Trafik på varningssidan ska snarast avsluta omkörningar o återgå till sin sida - då snart heldragen linje kommer.
- 9.Trafik på heldragna sidan får ej gå över linjen. Trafik på vanliga sidan får köra över, om det är lämpligt.
- 10.
- Cykelpassage eller cykelöverfart (har dessutom vägmärke o väjningslinje). Vägen har farthinder till 30 km/h. Cykelpassager har bara sockerbitar.
- Cykelfältslinje längs väg: avskiljer cykelfältet från andra körfält. Cyklister o moped klass 2 skyldiga följa markeringarna.
- 11. Nej.
- 12. Rad med vita trianglar med spetsen ned. (Stopplinje är heldragen.)
|
|