Samhällsplanering LAGAR

Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. En fastighet avgränsas antingen horisontellt eller både horisontellt och vertikalt.

Samfällighet är mark som hör till flera fastigheter gemensamt.

Fastigheter och samfälligheter registreras i fastighetsregistret och lantmäteriet sköter fastighetsinformationen. Vill man ha info kontaktar man dom.

• Byggnader
• Ledningar
• Stängsel och andra anläggningar som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk
• På rot stående träd och andra växter
• Naturlig gödsel

Till byggnad hör fast inredning och annat varmed byggnaden blivit försedd, om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av denna, t.ex.

• Hiss
• Ledning för vatten, värme, ljus eller annat med kranar
• Kontakter och annan sådan utrustning
• Värmepanna
• Element till värmeledning
• Kamin
• Kakelugn
• Brandredskap

Lantmäteriet

• Försäljning
• Byte
• Gåva
• Bodelning
• Testamente

En registrering om byte av ägare av en fastighet. I lagfarten finns uppgifter om en fastighets ägarförhållanden som t.ex. vem som äger fastigheten, storlek på andel av fastighet som ägs, hur fastigheten förvärvats, köpeskilling om den förvärvats genom köp, om den är upplåten med tomträtt osv.

mark som hör till flera fastigheter gemensamt

anläggning som är till nytta för flera fastigheter, till exempel: 

• väg
• grönyta
• lekplats
• vatten- och avloppsanläggning
• garage/parkering
• badplats
• trapphus och hiss

En samfällighetsförening sköter om samfälligheter eller gemensamhetsanläggningar, till exempel lekplatser, skogsvägar eller avloppsanläggningar. Föreningen räknas som en juridisk person och medlemmar är ägarna till de fastigheter som deltar.

Servitut är en rätt för en fastighet att använda en annan fastighets väg eller brunn med mera. Det är knutet till en viss fastighet, inte till en viss person. Servitutet gäller alltså oavsett vem som äger fastigheten. Det gäller i regel tills vidare och har inget slutdatum.


I samband med servitut talar man ibland om härskande och tjänande fastigheter. Med härskande fastighet menas den fastighet som har en rätt att använda en annan.

De allmänna lämplighetsvillkoren kan sammanfattas i följande punkter:

– En fastighet ska bli varaktigt lämpad för sitt ändamål med avseende på bl.a. belägenhet, storlek, väg och VA, dvs. krav på fastighetstekniskt god kvalitet

– Fastighetsbildning får inte avse tillfälliga behov, dvs. krav på varaktighet


– Fastigheten ska kunna komma till avsedd användning inom överskådlig tid, dvs. krav på viss aktualitet.

Regionplan

Regionplanen är vägledande för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Det är enbart i Stockholms län som det sker en regionplanering enligt PBL.

Översiktsplan

Översiktsplanen är vägledande och ska visa lämplig mark- och vattenanvändning i hela kommunen.

Detaljplan

Detaljplaner är juridiskt bindande och anger lämplig mark- och vattenanvändning i ett mindre område.

Områdesbestämmelse

Områdesbestämmelser är också juridiskt bindande och används för att säkra markanvändningen i enlighet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse.

Demografi

Området demografi omfattar frågor om demokrati, folkhälsa, jämställdhet, tillgänglighet och befolkningsstruktur. Under demografitemat finns nationella mål, planer, program och strategier inom områdena Folkhälsa, Funktionshinder, Jämställdhet, samt Integration och Diskriminering.

Bebyggelse

Området bebyggelse rymmer områden som bebyggelseutveckling och planering, stadsbyggnad, kulturmiljö, arkitektur och byggande.

Ekonomi

Området ekonomi handlar om näringsliv, energiutvinning, resursanvändning, innovation, regional utveckling, turism och samhällsservice.

Natur & Miljö

Områdena natur och miljö innehåller frågor som rör biologisk mångfald, natur- och kulturmiljö, miljökvalitet, klimat, ekosystemtjänster, samt gröna och blå strukturer.

Infrastruktur

Området infrastruktur omfattar transporter, kommunikation, energidistribution, dricksvattenkvalitet och -försörjning, samt krisberedskap och säkerhet.

Krav infördes på en byggnadsnämnd i varje kommun. Ansvaret att upprätta byggnadsplaner flyttades över från markägare/byggherre till kommunerna. På så sätt infördes i praktiken ett mer fullständigt kommunalt planmonopol.

Allmänna intressen är bland annat natur- och kulturaspekter, utformningen av bebyggelse samt vissa bestämmelser i miljöbalken. Kommunerna ska ta hänsyn till de allmänna intressena vid planläggning och lovgivning.

De enskilda intressena är inte specificerade i lagen utan de uppkommer först när någon enskild blir berörd av kommunens planläggning eller lovbeslut.  Ofta kan allmänna och enskilda intressen sammanfalla eller sammanjämkas på ett tillfredsställande sätt.

Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja

1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,

2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,

3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,

4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens

5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till

1. människors hälsa och säkerhet,

2. jord, berg- och vattenförhållandena

3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt

4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar

5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen.

Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till

1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,

2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,

3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,

4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,

5. möjligheterna att hantera avfall,

6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,

7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området

8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

1. gator och vägar,

2. torg,

3. parker och andra grönområden,

4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse

5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.

Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 5 §.

• Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes
• lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för

1. en ny sammanhållen bebyggelse, om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen,

2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang,

3. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i kap9

• 4. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor

I en detaljplan ska kommunen

1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,

2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, 

3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

• Markreservat och allmänna platser
• Markytan
• Bebyggandets omfattning samt byggnaders omfattning och användning
• Skydd mot störningar
• Parkering
• Bygglov, rivningslov och marklov
• Strandskydd
• Fastighetsindelning

I en detaljplan får kommunen upphäva strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. En bestämmelse om upphävande får dock inte avse ett sådant område som enligt 7 kap. 18 § första stycket 3 miljöbalken omfattas av länsstyrelsens beslutanderätt. Bestämmelserna i 7 kap. 18 c-18 g §§ miljöbalken ska tillämpas på detaljplanebestämmelser om upphävande av strandskydd.

Att genomförandetiden gäller innebär att fastighetsägaren kan få bygglov enligt de bestämmelser som finns på detaljplanen.

Genomförandetid är en administrativ bestämmelse som anger den tidsrymd inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras.Varje detaljplan ska ha en administrativ bestämmelse om genomförandetid. Genomförandetiden ska bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen under angiven tid, men den får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år. Genomförandetiden kan dock förlängas genom ändring av detaljplan med högst fem år i sänder. Dessutom kan genomförandetiden, efter att den har gått ut, förnyas genom ändring av detaljplan med högst fem år i sänder.

I detaljplanen ska kommunen ange en genomförandetid. Tiden ska bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men tiden får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år.

 

Tiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Om någon del av planen får genomföras tidigare på grund av ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket, räknas tiden från den dag då genomförandet får påbörjas. Detta gäller dock inte om kommunen i planen har bestämt att tiden ska räknas från en senare tidpunkt eller bestämt olika tider för skilda områden av planen.

En detaljplan gäller till dess den ändras eller upphävs.

En detaljplan får inte ändras eller upphävas före genomförandetidens utgång, om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det.

Efter genomförandetiden är byggrätten mer osäker eftersom planen då får ersättas, ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas och utan särskild ekonomisk kompensation till fastighetsägarna om en byggrätt som inte är utnyttjad minskas. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen fortsätter den att gälla och ge byggrätt som tidigare.

En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

En beskrivning av hur detaljplanen ska förstås och genomföras (planbeskrivning) ska finnas tillsammans med planen.

I arbetet med att ta fram en detaljplan ska det, om det inte är uppenbart onödigt, finnas en eller flera kartor som är lämpliga för ändamålet (grundkartor) och en fastighetsförteckning.

1. planeringsförutsättningarna,

2. planens syfte,

3. hur planen är avsedd att genomföras,

4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser

5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen.

Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen.

41 § Kommunen får anta områdesbestämmelser för att i vissa avseenden reglera begränsade områden av kommunen som inte omfattas av en detaljplan.



42 § Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera

1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,

2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning,

3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus,

4. omfattningen av kraven på bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§, rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 2 och marklov enligt 9 kap. 13 §,

5. placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter och i samband med det bestämma

a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 9 kap. 13 § 1,

b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgivningen som avses i 12 § 1, och

c) i frågor som avses i 16 § 2, 4 och 5.

En byggnad ska


1. vara lämplig för sitt ändamål,


2. ha en god form-, färg- och materialverkan


3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om


1. bärförmåga, stadga och beständighet,


2. säkerhet i händelse av brand,


3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,


4. säkerhet vid användning,


5. skydd mot buller,


6. energihushållning och värmeisolering,

8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,


9. hushållning med vatten och avfall


10. bredbandsanslutning.

• bygglov
• rivningslov
• marklov
• (se dokument för beskrivning)

Ett förhandsbesked som innebär att en åtgärd kan tillåtas ska innehålla


1. en upplysning om att förhandsbeskedet endast gäller om bygglov för åtgärden söks inom två år efter det att beslutet om förhandsbesked vann laga kraft,


2. en upplysning om att förhandsbeskedet inte innebär att åtgärden får påbörjas, och


3. de villkor som behövs för att förhandsbeskedet ska vara förenligt med de förutsättningar som gäller för den kommande bygglovsprövningen.

Om du har planer på att bygga något som kräver bygglov, kan du först söka förhandsbesked. Förhandsbeskedet är ett sätt för dig att tidigt få reda på om det du planerar att bygga överhuvudtaget är möjligt att bygga på just den plats som du tänkt dig. Du ansöker om förhandsbesked hos kommunens byggnadsnämnd.

En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked. För att få ett startbesked ska byggherren kunna visa att åtgärden antas uppfylla kraven i plan- och bygglagen med tillhörande föreskrifter.

Nybyggnadskarta

Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 § (kontrollplan) med uppgifter om


1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,


2. vem som ska göra kontrollerna,


3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,


4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,


5. vilket farligt avfall som rivningsåtgärder kan ge upphov till,


6. hur farligt avfall och annat avfall ska tas om hand.

I vissa ärenden ska ett tekniskt samråd hållas hos byggnadsnämnden. På samrådet går man bland annat igenom hur arbetet ska planeras och organiseras, förslaget till kontrollplan och handlingarna i övrigt. Senast vid det tekniska samrådet ska byggherren lämna in ett förslag till kontrollplan och de tekniska handlingar som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna bedöma om startbesked kan ges.

När byggåtgärder som har omfattats av tekniskt samråd avslutas ska ett slutsamråd hållas, innan slutbesked utfärdas, om det inte är uppenbart obehövligt. Behovet av slutsamråd ska bedömas av byggnadsnämnden i det enskilda fallet. Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts.

Den kontrollansvarige ska medverka till att ditt projekt uppfyller kraven i bygglagstiftningen. Den kontrollansvarige ska bland annat hjälpa dig att ta fram ett förslag till kontrollplan. Den kontrollansvarige ska också se till att kontrollplanen följs, vara med vid det tekniska samrådet, besiktningar och andra kontroller samt skriva ett utlåtande som ska vara underlag för byggnadsnämndens slutbesked.

I samband med byggande, rivning och markarbeten är det byggherren som har det fulla ansvaret för att gällande lagar, förordningar, föreskrifter och beslut följs. Detta gäller även om åtgärden inte kräver lov eller anmälan.