installationteori

1.1) Termisk komfort

A) Temperaturupplevelsen kan variera trots lika lufttemperatur;
B) riktad operativ temperatur definieras som medelvärdet av den omgivande luftens temperatur i en viss punkt och strålningstemperaturen hos fasadytorna i en viss riktning;
C) operativ temperatur ar medeltalet av luftens temperatur och den upplevda temperaturen;
D) PMV ger ett förväntat medel utlåtande baserat på en 6-gradig skala

1.2) Fläktar

a) Mellan effektbehovet och varvtalet råder att linjärt samband;
b) Verkningsgraden utgörs av (Teoretisk effekt/Effektbehov) xl00;
c) Vid varvtalsreglering flyttas driftpunkten längs fläktkurvan;
d) Ett fläktdiagram visar totaltrycket som funktion av luftflödet.

1.3) Fläktar
A) Ett fläktdiagram visar totaltrycket som funktion av luftflödet
B) Verkningsgraden (fläkt) utgörs av (Effektbehovet/Teoretiskt effektbehov) *100;
C) Vid varvtalsreglering flyttas driftpunkten längs fläkt kurvan;
D) En eleffektiv fläkt har ett lågt SFP-tal (Specific Fan Power);

1.4) Effektiv ventilation

A) med deplacerande ventilation kan luftutbyteseffektiviteten inte anta högre värden än 50%;
B) OVK ar lagstadgad ventilationskontroll i Sverige
C) CAV ventilation används vid temperaturreglering;
D) Ventilationseffektiviteten (contaminant removal efficiency) påverkas av var föroreningskällan finns i rummet;

1.5) Tappvatten

A) Varmvattencirkulation i stammar används for att korta väntetiden på varmvatten;
B) Tryckförluster i fördelningsledningar räknas utgående från sannolika flöden;
C) Den så kallade förbindelsepunkten ar punkten där vattenarmaturen (blandare, etc.) ansluts till kopplingsledning.
D) Fluorering är den mest använda metoden for att sterilisera förbrukningsvatten;

1.6) Fuktig luft

a) Daggpunkten är den temperatur där fukten i luften forångas;
b) vid befuktning med vatten sjunker den torra termorneterns temperatur;
c) vid renodlad värmning ändras temperaturen, men inte vatteninnehålet;
d) entalpin kan anges med enheten kWs/kg

1.7) En byggnads tidskonstant

A) beror både av U-värde och ventilationen;
B) påverkar byggnadens effektbehovsdimensionering;
C) beror av byggnadens massa;
D) tunga byggnader reagerar normalt snabbare på temperaturforandringar utomhus an latta

1.8) Gradtimmar

A) bestämmer effektbehovet i byggnader;
B) ar summerad inomhustemperatur över året;
C) anger förbrukningen av tappvarmvatten
D) bestämmer uppvärmningsbehovet upp till granstemperatur;

1.9) Mekanisk frånluftsventilation i en villa innebar i normalfallet

A) att köket förses med frånluft
B) övertryck råder i byggnaden;
C) att friskluftsventiler placeras i sovrum;
D) att frånluftsdon placeras i arbetsrum;

1.10) Rumsvärmare

A) Direktverkande elradiatorer borde ur miljösynpunkt bytas ut;
B) Konvektorer används for att motverka kallras från fönster;
C) Golvvärme kräver hög framledningstemperatur;
D) En luft-luft värmepump blir ineffektiv under den kallaste vinterperioden (-20°c)

1.3) Effekten (P) for ett elvärmebatteri skall beräknas. Strömstyrkan är 10 A och spänningen 220 V (enfas) respektive 380 V (trefas).

A) effekten vid trefas blir 6600 W
B) effekten vid trefas blir 3800 W;
C) Effekten vid enfas blir 220 W;
D) effekten vid enfas blir 2200 W;

1.2) Bokstaverna V i systembeteckningen VAV star for:
A) Vatten
B) Varierande;
C) Volym;
D) Ventilation;

1.4) Stängande tryckmotstånd i ett vattenlås (bostad) är ungefar
A) 5 Pa;
B) 50 Pa;
C) 5 kPa
D) 500 Pa;

1.5) Isolering av ventilationskanaler skall förhindra att
a) frånluft värms eller kyls oavsiktligt;
b) kondens bildas pa kanaler;
c) ljud sprids genom kanalsystemet;
d) brand sprids

1.6) Värmepump 
a) En varmepump har en högtrycksdel som börjar vid kompressorn och upphör vid kondensorn;
b) Värmefaktorn (COP) anger forhållandet mellan effekten som avges vid kondensorn och eleffekten som tillförs i kompressom;
c) Värmefaktorn blir högre ju mindre temperaturskillnaden är mellan förångare och kondensor;
d) För en konventionell (ute)luft-(inne)luft värmepump blir värmefaktorn låg under kalla vinterperioder.