Anläggning 2

  1. I samband med det geologiska kretsloppet talas om tre huvudgrupper av bergarter:
    Magmatiska
    Metamorfa
    Sedimentära
    Beskriv hur de bildas och hur de kan omvandlas mellan de olika formerna
    Magma tränger upp och stelnar till magmatiska bergarter på djupet, eller på jordytan vid vulkanutbrott tyvärr. 

    Erosion luckrar upp och förflyttar bergarterna till havet, där de till slut stelnar och bildar sedimentära bergarter. 

    När dessa utsätts för högt tryck och hög temperatur nere i jordskorpan genomgår de metamorfos och bildar metamorfa bergarter. Till slut kan dessa hamna på så stort djup att de smälter och bildar ny magma.
  2. Ballast är ett samlingsnamn för produkter vi använder inom byggindustrin. Materialet kan beskrivas utifrån sina egenskaper:
    * Kornstorleksfördelning
    * Kornform
    * Mineral/bergarts egenskaper
    Ge exempel på hur dessa mäts och vad de har för betydelse.
    Kornstorleksfördelning: Mäts med en sikt, där man ser vilka material som passerar genom de olika hålen i sikten. Kornstorleken har betydelse för användningen av materialet. I asfalt vill man ha en viss typ av sammansättning för att få de egenskaperna i vägen som man är ute efter. I ett bärlager vill man ha andra egenskaper.

    Kornform: Man mäter krossytegraden, andel brutna ytor mot andel runda ytor. Har betydelse för friktionen. Både i bärlager och i slitlager. Mer runda ytor gör att materialet glider lättare.

    Mineral/Bergartsegenskaper: Olika typer av bergarter/mineraler är "mjukare" eller "hårdare". Har betydelse för nötning och hur lätt det bryts ner. Hårdare material bryts och nöts inte lika lätt
  3. För att skapa en vägbeläggning tillsätter vi ett bindemedel till ballasten. Det vanligaste är
    bitumen. Förklara vad bitumen är och hur det framställs.
    Bitumen framställs ur mycket tung råolja. Råoljan raffineras och de tyngsta molekylerna är bitumen. Bitumen finns inte i stora mängder i alla råoljor men i råoljor från sydamerika finns det i ganska stor mängd. Bitumen är ett viskoelastiskt material. i varma länder eller vid högtrafikerade vägar används ett hårdare bitumen, pga att materialet kan bli flytande vid höga temperaturer och tryckas undan vid belastning. I kalla länder/lågtrafikerade vägar används ett mjukare, där tjäle kan göra att undergrunden rör på sig och där undergrunden inte är lika hög som på en högtrafikerad väg.
  4. Heukeloms diagram är ett sätt att beskriva bituminösa bindemedels egenskaper. För att kunna rita upp ett bindemedels kurva behövs olika laboratorieundersökningar. Beskriv minst tre olika analysmetoder.
    Fraas brytpunkt - Vid vilken temperatur spricker materialet?

    Mjukpunkt - Ett test där man värmer upp en bit bitumen i en ring med en viktkula på. vid en viss temperatur kan kulans vikt göra att bitumenet passerar genom ringen. det är mjukpunkten i grader C.

    Penentration - ett mått på bitumenets hårdhet. Hur mycket sjunker en vikt på 100g på 5 sekunder.
  5. När vi blandat ballast och bindemedel har vi det som brukar kallas asfaltmassa. Efter utläggning och vältning för vi då en asfaltmassabeläggning. Nämn minst tre av dessa beläggningar med namn och förkortning. Beskriv dess huvudsakliga egenskaper och användningsområde.
    • ABT - Tät asfaltsbetong, används som slitlager. Måttligt innehåll av stenmaterial.
    • ABS - Stenrik asfaltsbetong, används som slitlager. Nötningsresistent pga stor andel stenmaterial.
    • ABD - Dränerande asfaltsbetong, dränerande och tyst. Låg halt av bitumen. Används som slitlager där risk för vattenplaning är stor och på lågtrafikerade ytor.
    • MJOG - mjukbitumenbundet grus, låg halt av bitumen. Används som slitlager på lågtrafikerade vägar med stora krav på flexibilitet.
    • ABb - Bindlager av asfaltsbetong, fördelar laster till de undre lagren så att deformationerna inte blir så stora.
    • AG - Asfaltsgrus, används som bärlager. Innehåller mycket sten, lite bindemedel och lite finmaterial.
    • MJAG - Mjukgjort asfaltsgrus, bärlager på lågtrafikerade vägar med stora krav på flexibilitet
  6. Vid dimensionering av en beläggning måste vi ta hänsyn till en rad faktorer. Lasten är en av dessa. Lasten brukar anges i enheten Msa. Förklara
    Msa står för miljoner standard axlar, den teoretiska livslängd en väg har. En standardaxel
  7. I vanlig elasticitetsteori använder vi E-modul men vid flexibla beläggningar ersätter vi den med en styvhetsmodul. Förklara skillnaden och beskriv varför vi gör så
Author
Lelzor
ID
338473
Card Set
Anläggning 2
Description
Anläggning 2
Updated