1. Home
  2. Flashcards
  3. Preview

Konstruktionsteknik

  1. Beskriv det regelverk, som ger föreskrifter om dimensionering och val av laster för husbyggnader (lagar och tillämpningsföreskrifter).
    Eurokod 1 (SS-EN 1991)
  2. På vilka olika sätt kan laster delas in/klassificeras?
    • Variation i tiden                                         
    • Permanent | Variabel                           
    • Statisk last
    • Dynamisk last
    • Utmattningslast
    • Långtidslast

    • Variation i rummet
    • Bunden | Fri
  3. Klassificera enligt ovan egentyngd, nyttig last och snölast.
    • Egentyngd:
    • Permanent bunden last G
    • Tyngd av bärverk och icke bärande konstruktioner
    • Tunghet av byggnadsmaterial


    • Nyttig last:
    • Variabel last
    • Uppkommer vid användning av byggnad
    • Snölast
    • Vindlast

    • Snölast:
    • Variabel bunden last horisontell mot ytan
    • Vid dimensionering skall beaktas att snölast kan fördelas på olika sätt
  4. Beskriv skillnaden mellan fri och bunden last. Ge ett tillämpat exempel.
    • Bunden last placeras på hela möjliga lastytan.
    • Fri last placeras på den del av ytan där den ger farligast effekt.
  5. Vad påverkar storleken på karakteristiskt värde för snö- resp vindlast?
    • Topografi, form på tak
    • Hastighetstryck beroende av vindhastighet och höjd på byggnad, form på byggnad
  6. Definiera gränstillstånd, brottgränstillstånd, bruksgränstillstånd.
    • Gränstillstånd:
    • Tillstånd som om det överskrids leder till att bärverket inte längre uppfyller det aktuella dimensioneringskriteriet. Kopplas till dimensioneringssituationer.

    • Brottgränstillstånd:
    • Gränstillstånd förknippat med kollaps eller andra liknande former av brott i bärverk. Berör människors eller bärverkets säkerhet.

    • Bruksgränstillstånd:
    • Gränstillstånd som berör bärverkets funktion vid normal användning. Berör människors välbefinnande eller byggnadsverkets utseende säkerhet.
  7. Ge exempel på vad som kan behöva kontrolleras i brott- resp bruksgränstillstånd.
    • Brott:
    • Förlorad jämvikt
    • Brott genom för stor deformation, materialbrott eller förlorad stabilitet.

    • Bruks:
    • Deformationer
    • Vibrationer och svängningar
    • Skada
  8. Beskriv partialkoefficientmetoden –vilka lastvärden utgår man ifrån i denna metod?
    Förenklad metod, baserad på sannolikhetsteori, för att verifiera krav på säkerhet. Ger likvärdig säkerhet oavsett:

    • Konstruktionsmaterial
    • Användningsområde
    • Geografiskt läge
    • Typ av brott

    Dimensionerande lasteffekt och dimensionerande bärförmåga.
  9. Vad påverkar val av säkerhetsklass.
    Omfattning av risk för personskador vid brott i en byggnadsverksdel.
  10. Vilka är huvudkraven enligt EKS/Eurokoder på bärande konstruktioner?
    Bärförmåga jQuery112409206484045483203_1517375900969 Beständighet ??
  11. Vad är snölasten för typ av last?

    Indirekt last
    Variabel last
    Punktlast
    Variabel last
  12. Vilket gränsvärde vid beräkning av dragkraftskapacitet gäller om stången är försvagad av hål?

    Sträckgräns (flytspänning) fy
    Brottgräns fu
    Brottgräns fu
  13. Vilka två typer av buckling bestämmer tvärsnittsklassen för ett böjt ståltvärsnitt (S4.1.5)?
    Normalspänningsbuckling
  14. Vilken typ av buckling bestämmer tvärkraftskapaciteten för ett ståltvärsnitt (S5.1)?
    Livskjuvbuckling
  15. Vilka två faktorer ger upphov till egenspänningar i stålbalkar vid tillverkningen? Varför uppkommer egenspänningar i ett ståltvärsnitt (S4.1.4)?
    Egenspänningar i stålbalkar uppkommer efter avsvalningen efter valsning eller svetsning samt när den yttre lasten tillkommer.
  16. Vad menas med lokal resp. global instabilitet (S4.1.5, S4.3.1)?
    • Global instabilitet:
    • Vippning av hel balk

    • Lokal instabilitet:
    • Buckling av enstaka plåt
    • Slanka konstruktionsdelar
  17. Hur påverkar kallbearbetning hållfasthet resp. seghet (brottöjning) hos ett stål (S2.6)?
    Bättre hållfasthet, formbarheten avtar.
  18. Vad menas med vippning (S4.2)?
    Stabilitetsfenomen hos balkar.
  19. Varför är det viktigt att begränsa kolhalten i ett konstruktionsstål (S2.2)?
    Det kan bli för sprött om det är för mycket kol.
  20. Vad kännetecknar flytområdet för stål (S2.4)?
    Deformationer
  21. Vilka två typer av brott kan inträffa i stål (S2.4)?
    Skjuvbrott och klyvbrott
  22. Ange några typiska egenskaper hos en betongstomme (B1.1).
    • Hållfasthet
    • Beständighet
    • Täthet
    • Konsistens
    • Vattencementtalet, vct
  23. Ange viktiga förutsättningar för att armerad betong skall kunna fungera som stommaterial (B1.1).
    • God vidhäftning/samverkan mellan armering och omgivande betong- förbättras med profilerat stål
    • Samma längdutvidgningskoefficient för armering och betong.
    • Betongen skyddar armeringen från korrosion
  24. Förklara med hjälp av figurer begreppen krympning och krypning (B2.1.5 – 6).
    • När cement blandas med vatten sker en reaktion som i sin tur leder till krympning.
    • Tidsberoende deformationer under kvarstående last kallas krypning.
  25. Beskriv metoder för bestämning av betongens karakteristiska tryckhållfasthet. Ange och förklara samband mellan olika hållfasthetsvärden (B2.1.2).
    • Cylinderhållfasthet
    • Kubhållfasthet
    • Cylinderhållfastheten ca 85 % av kubhållfastighetsvärden
  26. Beskriv olika typer av böjbrott vid belastning enligt 7. (B3.4.2)
    • Livskjuvbrott
    • Böjskjuvbrott
    • Livtryckbrott
  27. Redovisa krav på placering av armeringen i en betongbalk (B4.3.4).
    Cnom
  28. Beskriv huvudtyperna av tvärkraftsbrott (B6.1.2 – 3).
    • Skjuvglidbrott
    • Skjuvglidbrott med flytande tävarmering
    • Livtryckbrott
  29. Vilket tillstånd råder i stadium II för armerat betongtvärsnitt?

    Osprucket
    Sprucket
    Sprucket
Author
Pettlander
ID
337691
Card Set
Konstruktionsteknik
Description
Inför konstruktionstenta
Updated

  1. Home
  2. Flashcards
  3. Preview