AF1714 Mätteknik, byggnads- och fastighetsdokumentation

  1. Fastighetsdokumentation (46p) (8p)

    1. Alla som jobbar med fastigheter bör känna till följande begrepp.
    Förklara vad nedanstående begrepp innebär:

    a) Andelsfastighet
    Saknar egen mark och har endast andel i samfällighet
  2. b) Icke lagligen bestämd gräns
    Icke lagligen bestämd gräns - 

    • Privat jorddelning
    • Gäller rör eller andra markeringar som av ålder ansetts utmärka gränsen som märken i marken, karta/skiss eller övriga handlingar.
    • Ingen myndighet har varit inblandad i gränsbestämmelsen.
  3. c) Samfällighet
    Område som är gemensamt för flera fastigheter. Ingen fastighet men har gränser.
  4. d) Icke arealbestämt vatten
    • 1kap 5§ JB Gränsen har sådan sträckning att till varje fgh föres den del av vattenområdet som är närmast fgh strand.
    • Har stranden förskjutits är dess tidigare läge avgörande för gränsens sträckning
  5. e) Fastighetsindelning
    En samordning av markens användning för olika ändamål på ett ur den enskildes och samhällets synvinkel lämpligt sätt, hushållning med naturresurser och dylikt underlättas av att markområden kan identifieras på ett entydligt sätt.

    En samordning av markens användning och identifiering på ett entydligt sätt.
  6. f) Inskriven rättighet
    • Ärenden om lagfart, inteckning annan inskrivning som information som skrivs in tillsammans med nämnt ärende i visst fall eller ex. avtalsservitut, nyttjanderätt och rätt till elektrisk kraft samt inskrivning av förklaring om tillbehör till fastighet. 
    • Registrering av förhållanden om fgh
    • Av inskrivningsmyndigheten
  7. g) Ledningsrätt
    • Rätt att dra sina ledningar över någon annans fgh regleras i en ledningsrätt.
    • En ledningsrätt innebär ett intrång i fastighetsägarens äganderätt.
    • Fastighetsägaren har rätt till ekonomisk kompensation

    Den som behöver tillgång till ett utrymme inom en fgh för att anlägga viss typ av ledning för allmännt ändamål kan få rätt till detta genom upplåtelse av ledningsrätt enl. Ledningsrättslagen.
  8. h) Fastighetsregister
    • STALL
    • Statens förteckning av fastigheterna med uppgifter om Lagfarter och annan fastighetsinformation grundad på författningsbestäm­melser. Av bestämmelserna framgår bland annat hur fastig­hetsregistret ska föras, för vilka ändamål personupp­gifter får användas och vilka uppgifter registret ska innehålla.
    • Registret förvaltas och utvecklas av Lantmäteriet medan uppdatering av informationen i registret sker från lantmäterimyndigheter, inskrivningsmyndigheter, skatteverket och kommuner.
  9. (6p) 2. Det är också mycket viktigt att känna till regelverket angående tillbehör till fast egendom. Din uppgift är nu att förklara följande:

    a) Förklara vilka olika grupper av tillbehör som finns
    • Fastighetstillbehör 
    • Byggnadstillbehör 
    • Industritillbehör
  10. b) När man jobbar med tillbehör till fast egendom kommer man ibland i kontakt med s.k. äganderättsförbehåll ☃. Vad innebär detta begrepp?
    Om någonting är köpt med ett äganderättsförbehåll innebär detta att säljaren förbehåller sig äganderätten till saken till dess att den är fullt betald.
  11. (8p) 3. För att på ett bra sätt kunna arbeta med fastigheter på olika sätt behöver man ofta kunna en hel del om fastighetsbildning.

    Som du säkert känner till så finns det olika sätt att om- och nybilda fastigheter. Förklara på vilket eller vilka sätt detta kan ske.
    • Ny- 
    • SKA
    • Sammanläggning
    • Klyvning
    • Avstyckning

    • Ombildning av fastigheter - (Fastighetsreglering)
    • MÖSS
    • Marköverföring
    • Överförning av fghtillbbehör
    • Samfällighet bildas/överförs
    • Servitut bildas/ändras/upphävs
  12. (6p) 4. Vid all fastighetsbildning måste de s.k. allmänna lämplighetsvillkoren vara uppfyllda.

    a) Ge tre exempel på villkor som alltid måste prövas.
    • Omfång, belägenhet och utformning 
    • Varaktig användning för sitt ändamål.
    • Väg 
    • Avlopp och vatten
    • Nödvändig - kan behovet tillgodoses på annat sätt än fastighetsbildning? 


    • 1. Fastigheten måste få en lämplig belägenhet.
    • 2. Fastigheten måste få ett lämpligt omfång.
    • 3. Fastigheten måste få en lämplig utformning.
    • 4. Fastigheten måste få tillgång till behövliga vägar utanför sitt område.
    • 5. Om fastigheten ska användas för bebyggelse, måste den kunna få godtagbara
    • anordningar för vatten och avlopp.
    • 6. Fastigheten måste kunna antas få varaktig användning för sitt ändamål.
    • 7. Fastigheten måste kunna antas få användning för sitt ändamål inom överskådlig tid.
    • 8. Fastighetsbildning får ej ske om ändamålet med hänsyn till sin art och övriga
    • omständigheter bör tillgodoses på annat sätt än fastighetsbildning.
  13. b) Ge tre exempel på myndigheter som kan ha inflytande i fastighetsbildningsfrågor. Förklara då också vilka frågor som respektive myndighet bevakar.
    • Länsstyrelsen utför så kallad ”allmänbevakning” av lantmäteriförrättningar utanför planlagt område.
    • Lantmäteriet sköter fghbildning genom fghbildningsförrättning
    • Byggnadsnämnden tar beslut om bygglov, detaljplaner med mera
  14. (10p) 5. Gemensamhetsanläggningar är vanliga. Det kan omfatta allt från vägar till parabolantenner.

    a) Förklara de två absolut grundläggande kraven för att överhuvudtaget kunna bilda en gemensamhetsanläggning.
    • Stadigvarande betydelse - tillgodoser ett ändamål av stadigvarande betydelse
    • Väsentlighetsvillkor, anl. ska behövas.

    • Båtnadsvillkor, Det ska finnas vinst att nyttja.
    • Opinionsvillkor, ska stödjas av viss opinion. 
    • Lokaliseringsvillkor, Bra anl. till rimlig kostnad.


    • Väsentlighetsvillkoret, som innebär att anläggningen måste vara av väsentlig betydelse för flera fastigheter
    • Båtnadsvillkoret, som innebär att ekonomiska eller andra fördelar väger tyngre än de kostnader eller andra olägenheter som anläggningen medför,
    • Opinionsvillkoret, som innebär att fastighetsägarna inte tillsammans motsätter sig inrättandet av gemensamhetsanläggningen, om inte inrättandet anses synnerligen angeläget
    • Lokaliseringsvillkoret, som innebär att anläggningen skall utföras och förläggas så att den orsakar så små olägenheter som möjligt och inte medför oskäliga kostnader.[4]
  15. (10p) 5. Gemensamhetsanläggningar är vanliga. Det kan omfatta allt från vägar till parabolantenner. 

    a) Förklara de två absolut grundläggande kraven för att överhuvudtaget kunna bilda en gemensamhetsanläggning.

    b) Utöver de två krav du angivit i uppg. a) så är det vissa andra villkor som skall prövas när man inrättar en gemensamhetsanläggning. Ge tre exempel av dessa villkor.
    • Stadigvarande betydelse - tillgodoser ett ändamål av stadigvarande betydelse
    • Väsentlighetsvillkor, anl. ska behövas.

    • Båtnadsvillkor, Det ska finnas vinst att nyttja.
    • Opinionsvillkor, ska stödjas av viss opinion. 
    • Lokaliseringsvillkor, Bra anl. till rimlig kostnad.
  16. (10p) 5. Gemensamhetsanläggningar är vanliga. Det kan omfatta allt från vägar till parabolantenner. 

    a) Förklara de två absolut grundläggande kraven för att överhuvudtaget kunna bilda en gemensamhetsanläggning.

    b) Utöver de två krav du angivit i uppg. a) så är det vissa andra villkor som skall prövas när man inrättar en gemensamhetsanläggning. Ge tre exempel av dessa villkor.

    c) Förklara också efter vilka principer kostnaderna för anläggningarnas utförande respektive drift och underhåll skall fördelas
    • Kostnaderna ska betalas av de fgh som deltar i anläggnigen.
    • Fördelningen bestäms genom ett särskilt andelstal för varje fgh med grund på den nytta som fgh får ut för att delta dvs den beräknade användningen av anläggningen.
  17. d) Förklara också på vilka två sätt gemensamhetsanläggningar kan förvaltas. Förklara också kortfattat vad det är för skillnad mellan de båda förvaltningsalternativen.
    • Delägar- Samtliga delägare måste vara överens om alla åtgärder som vidtas och fatta gemensamma beslut kan man inte komma överens kan LM hålla ett sammanträde.
    • Föreningsförvaltning - En samfällighetsförening bildas och agerar som en juridisk person. En styrelse med föreningstämmor där majoritetsbeslut fattas. Registrerade i samfällighetsregister.
  18. (8p) 6. Som du säkert förstått så är frågan om servitut och nyttjanderätter viktig. Det är ett komplicerat område som ofta leder till många funderingar. Eftersom du är välinsatt i dessa frågor så vet jag att du kan förklara följande:

    a) Vad är de två grundläggande skillnaderna mellan servitut och nyttjanderätt?
    • Nyttjanderätt - Förmån för person som inte behöver vara ägare till fgh. Grundas på muntliga/skriftligaa avtal. Ex: Jakt, fiske, skogsavverkning och dyl.
    • Rätt för en person att nyttja en fgh.

    • Servitut är ett juridiskt begrepp för den rätt en fastighet har att på visst sätt nyttja en annan fastighet.
    • Rätt för fgh att nyttja annan fgh på visst sätt.

    En nyttjanderätt ger rätt för en person att använda någon annans fastighet under en viss tid. Nyttjanderätt som upplåtits genom skriftlig handling går att skriva in i Fastighetsregistret på den belastade fastigheten. Nyttjande kan upplåtas antingen genom muntliga eller skriftliga avtal. En inskriven nyttjanderätt gäller i regel även efter ägarbyte. En muntlig nyttjanderätt riskerar däremot att förfalla vid ägarbyte.

    Servitut ger rätt för en "härskande fastighet" (förmånsfastighet) att nyttja en "tjänande fastighet" (belastad fastighet) på ett visst sätt, till exempel rätt att dra fram en ledning på någon annans fastighet. Det finns två typer av servitut nämligen avtalsservitut som bildas genom privata avtal och officialservitut som bildas av myndighet, i regel Lantmäteriet.
  19. b) Förklara vilka olika former av arrenden som finns.
    BALJA

    • Bostads- En skriftlig upplåtelse av jord då följande förutsättningar är uppfyllda:
    • Jord ska inte användas för jordbruksändamål.
    • Arrendatorn har rätt att bygga/ha kvar bostadshus på tomten.
    • Det är inte uppenbart att det huvudsakliga syftet med upplåtelsen är ett annat än att göra det möjligt för arrendatorn och hans eller hennes närstående att bo på arrendestället.
    • Arrendatorn ska ersätta jordägaren.
    • Anläggnings- En skriftlig upplåtelse av jord då följande förutsättningar är uppfyllda:
    • Jord ska inte användas för jordbruksändamål.
    • Arrendatorn har rätt att för förvärvsändamål bygga/ha kvar en eller flera byggnader på tomten.
    • Byggnaden ärinte endasst av betydelse för verksamheten.
    • Arrendatorn ska ersätta jordägaren. 
    • Ex bensinstation, fabrik, lagerhus, skidanläggning.
    • Lägenhetsarrende - En upplåtelse av jord som inte uppfyller förutsättningarna för jordbruk, bostad eller anläggningasarrende.
    • Ex p-plats inomhus, kolonilott, kajplats, lekplats.

    Jordbruks- En skriftlig upplåtelse av jord som brukas mot ersättning som kännetecknar jordbruk och näring.

    Arrenden
  20. c) Frågan om s.k. besittningsskydd kommer ofta upp i dessa sammanhang. Förklara vilka former av besittningsskydd som finns och förklara då också vad det är för skillnad mellan dem.
    Besittningsskydd - innebär att hyresgästen erhåller en, gentemot hyresvärden, starkare ställning. Detta skydd kan indelas i två kategorier; det direkta besittningsskyddet (bostadshyresgäster) samt det indirekta besittningsskyddet (lokalhyresgäster).


    • Direkt- Nyttjanderättshavaren har rätt att få frågan om förllängning prövad.
    • Indirekt besittningsskydd - Nyttjanderättshavaren måste avflytta men kan vara berättigad till ersättning om skada uppkommit.
  21. Terrester laserskanning (40p) 8 poäng per uppgift

    1. Beskriv tekniken terrester laserskanning: grundläggande principen (vad mäter man) och vad är resultatet?
    Teknik för 3D-dokumentation används på korta avstånd och mindre objekt. Tex; Byggnader, tunnlar, dammar osv. 

    • Avståndet (tiden det tar för lasern att färdas till objektet och tillbaka till skannern) från laserskanner till objektets yta bestäms med hög noggrannhet.
    • Objektet skannas med optomekanisk skanner i horisontal- och vertikalled. Med 3 st observationer (horisontal- och vertikalvinkel samt avståndet) kan punktens kartetiska koordinater beräknas i skannerns koordinatsysten (x, y, z)
    • En 4:e observation görs i form av intensiteten.

    Resultatet blir högdetaljerad 3D-bild av objektet i koordinatbestämda punkter som kallas “PUNKTMOLN
  22. 2. Beskriv skillnaden mellan kameraskanner och panoramisk skanner.
    Kameraskanner - Laserstrålen förflyttas horisontellt och vertikalt m.h.a speglar som oscillerar kring skannerns horisontala och vertikala axlar. Skiktfält 40o x 40o

    Panoramisk skanner - Laserstrålen förflyttas vertikalt m.h.a en Monogonspegel (en platt roterande spegel) och horisontalt m.h.a en Servomotor. Kan “fånga” nästan hela utrymmet. Skiktfält 360o x 310o.
  23. 3. Förklara begrepp “registrering” och “georeferering”.
    • Regestrering - Alla punktmoln transformeras till ett gemensamt koordinatsystem.
    • 2st skanningar från 2st olika positioner. KRÄVS ÖVERLAPP!
    • Skanning 2 ska transformeras till 1:s koordinatsystem.
    • Transformationsparametrarna mellan system bestämms ( tre translationer och tre rotationer). Kan göras genom;
    • Måltavlor,
    • Gemensama naturliga punkter,
    • punktmoln till punktmoln eller
    • geometriska objekt.

    Georeferering - Transformation av punktmoln till ett yttre koordinatsystem. "Placera 3d-modellen i en karta"
  24. 4. Beskriv mätproceduren vid laserskanning.
    • Skannern är statisk under mätningen.
    • Avståndet från instrumentet och objektet bestäms noggrant.
    • Objektet skannas med hjälp av optomekanisk skanner i horisontal- och vertikalled. Med en hastighet av från hundratals till tusentals punkter per sekund.
    • Laserstrålens horisontala- och vertikala vinkel mäts i varje punkt tillsammans med avståndet ger 3st observationer. Även en 4:e observation i form av intensiteten görs i varje punkt.
    • Med hjälp av de 3st observationerna kan punkternas karaktäristiska koordinater i skannerns koordinatsystem beräknas.
    • Resultatet blir ett högdetaljerat punktmoln som sedan kan ligga till grund för en 3D-modell
  25. 5. Man har skannat en våning i ett hus m.h.a. terrester laserskanner med syfte att skapa 3D‐ ritningar av alla rum. Beskriv proceduren för bearbetning av laserdata.
    Efter registrering och georeferering kan punktmolnen användas för 3D-modellering.

    • Kan vara nödvändigt att “filtrera bort” “bruspunkter” som inte är av intresse.
    • Anpassning av enkla geometriska former (plan, sfär, cylinder, etc.) - Metoden används för modellering av strukturelement med regelbundna geometriska former.
    • Meshing - Lämplig för objekt med oregelbundna ytor till exempel mark och historiska minnesmärken.
  26. Kalkyl- och Tidplanering (42p)
    Uppgift 1 ( 6 Poäng )

    På ett större kontorsbygge har man följt upp uppsättning av gipsväggar. Arbetslaget bestod av 7 träarbetare. De arbetade på olika delar av byggnaden. Den utförda mängden har uppmätts till 2.500 m2. Arbetet har pågått under 16 arbetsdagar. Under tiden har en del av laget, 2 träarbetare utlånats till en annan arbetsplats på totalt 4 arbetsdagar och 3 träarbetare i 6 timmar.
    Beräkna med ledning härav, den verkliga enhetstiden för uppsättning av gipsväggar på vårt kontorsbygge.
    • Antal timmar = 7*16*8-2*4*8-3*6=814t
    • Enhetstid=t/m^2=814/2500=0,33t/m^2
    • (Kapacitet=m^2/t)
  27. Uppgift 2 ( 16 Poäng )

    Rita en strukturplan som ordnar följande aktiviteter. Beräkna även kortaste byggtiden samt markera samtliga kritiska linjer.
    Aktivitet Beroende av /Föregås av Tid (Dagar)
    A - 3
    B A 4
    C A 4
    D A 3
    E B, C 3
    F B 3
    G A 4
    H G, samt startar 2 dagar efter aktivitet D är avslutad 5
    I F 3
    J E, H, i samt avslutas 3 dagar efter aktivitet K är klar 5
    K I 2
    • Image Upload 1
    • Image Upload 2
  28. Uppgift 3 ( 20 poäng )

    En beställare vill som tillägg ha en betongplatta på mark. Beräkna priset för den. I kontraktet har avtalats ett färdigt a´pris på 435 :-/timme för arbetskostnaden.
    Plattan är 12x26 m och är uppbygg enligt nedan :
    - Markavjämning
    - 240 mm dräneringsgrus
    - 200 mm betong
    - Armering Ks 40 12kg/m2 ( plattan )
    - Nätarmering över hela plattan
    Byggaktiviteter Materialkostnader Spill Arbetstidsåtgång
    Enhet a’pris % tim/enhet
    Avjämning mark m2 20,00:- 0,14
    Drängrus inkl. packning tam3 300:- 0,22
    Lågform h=400 mm m2 75:- 8 0,65
    Armering Ks 40 kg 20:- 7 0,05
    Nätarmering m2 22:- 8 26 (total tid)
    Betong K35 m3 1.725:- 5 0,80
    Ytbehandling m2 0,25
    Avröjning arbetsplats X 38.000:- 40 (total tid)
    totalt.
    Gemensamma kostnader X 85.000:- 50 (total tid)
    exkl. arbetsledning totalt.
    Arbetsledningen som är en kostnad beräknas som en procentsats 12 % på arbetsplatsens
    totala kostnad.
    Centraladministration och vinst bestäms till 14% på totala kostnaderna.
    Ställ upp en egen kostnadstabell och redovisa fullständiga beräkningar.
  29. (4p) 3.3 I kalkyl-programmet BidCon finns begreppen Byggdelstyper (BDT) och Produktionsresultat (PR). Definiera ingående dessa två begrepp.
    • Produktionsresultat - PR Ett produktionsresultat består av ett eller flera resurser. Ger ett "färdigt" arbetsmoment.
    • Ex.vis "Gipsskiva Normal tj=13 b=900 på innervägg"
    • Byggdelstyp - BDT En byggdelstyp består av en eller flera produktionsresultat. En BDT ar ett sammansatt "recept" på en viss byggnadsdel; ex.vis en mellanvägg.
  30. (4p) 3.4 Varför behövs det manuell kalkylrad i kalkylprogramet? Svara och förklara det.
    För att man skall kunna justera pris och enhetstid i modellen efter verkligheten.
  31. (4p) 3.5 Därför ska man använda byggdelar i BidCon: Kryssa de rätta påstående:
    a) Man bygger en strukturerad kalkyl med hjälp av byggdelar.
    b) Man använder byggdelar för att söka i grundregistret för byggdelstyper.
    c) Man använder byggdelar som urvalsbegrepp i rapporter.
    • a) Man bygger en strukturerad kalkyl med hjälp av byggdelar.
    • b) Man använder byggdelar för att söka i grundregistret för byggdelstyper.
    • c) Man använder byggdelar som urvalsbegrepp i rapporter.
  32. {2p) 3.6 Vad innehåller BidCon's register? Ge 2 exempel:
    • Väggar
    • Pelare
    • Bjälklag, balkar
  33. (2p) 3.7 Vad heter ett sammansatt "recept" på en viss byggnadsdel; ex. vis en mellanvägg? (det går bra att skriva endast förkortning).
    • Byggdelstyp - BDT En byggdelstyp består av en eller flera produktionsresultat.
    • En BDT ar ett sammansatt "recept" på en viss byggnadsdel; ex.vis en mellanvägg.
  34. (2p) 3.8 Varför måste man kunna förändra priser i en kalkyl? Ge 2 exempel.
    • Förändrad åtgång pga. spill
    • Förändrat inköpspris.
Author
anton8
ID
337153
Card Set
AF1714 Mätteknik, byggnads- och fastighetsdokumentation
Description
AF1714 Mätteknik, byggnads- och fastighetsdokumentation
Updated