Instuderingsfrågor Mätteknik och fghdokumentation

  1. Fastighetsbegreppet, d v s olika typer av fastigheter. Var finns definitionen av en fastighet?
    JB 1 kap 1 §

    Ett avgränsat område på marken eller i vattnet

    • Fiskefastighet, saknar vatten och grund. består endast av fiske.
    • Andelsfastighet, saknar egen mark och har endast andel i samfällighet
    • 3D Fastighet, höjd- och sidled


    Samfällighet: Område som är gemensamt för flera fastigheter. Ingen fastighet. Men har gränser.
  2. Hur avgörs frågor om fastighetsgränser?
    • Lagligen– 1kap 3§ JB Den sträckning som utmärkes på marken i laga ordning. Kan utmärkningen ej fastställas med säkerhet har gränsen den sträckning med ledninng av förrättningskarta, handlingar, markering i marken kan vara åsyftade gräns som LM och domstol beslutat.
    • Icke lagligen bestämd gräns - Privat jorddelning. Gäller rå och rör eller andra markeringar som av ålder ansetts utmärka gränsen. Som märken i marken kan, karta/skiss, övriga handlingar. INGEN myndighet har varit inblandad i gränsbestämmelsen.


    • Gräns i vatten enligt 1 kap 5 § JB.
    • Allmänt- Vatten som ej tilllhör fgh.
    • Enskilt vatten - Vatten som tillhör fgh.
    • Areal- bestämmer gränsens läge
    • Icke areal bestämt - Gränsen har sådan sträckning att till varje fgh föres den del av vattenomr som är närmast fghs strand. Har stranden förskjutits är dess tidigare läge avgörande för gränsens sträckning
  3. Tillbehör till fastighet 2 kap JB.
    Även byggnadstillbehör och industritillbehör.
    Det finns 3 olika former av tillbehör: 2 kap JB

    • Fastighetstillbehör 2 kap 1 §
    • På rot stående träd
    • Byggnader,
    • Staket
    • Anläggningar för fghs stadigvarande bruk

    • Byggnadstillbehör 2 kap 2 §
    • Fast inredning
    • Kylskåp
    • Ledstång
    • Nyckel

    • Industritillbehör 2 kap 3 §
    • Fastighet för industriellt ändamål
    • Svarvar
    • Lyftkranar
    • Traverser


    • Ett föremåll blir ett tilbehör då det tillförs av fghägaren
    • Man kan förbehålla sig äganderätten av ett föremål om det är ett industritillbehör (ej fgh/bytillbehör)
  4. Vad är en samfällighet?
    Vad är samäganderätt?

    OBS! Skillnaden mellan dessa olika begrepp.
    Samfällighet - Område som är gemensamt för flera fastigheter. Ingen fastighet men har gränser.

    Samäganderätt - Gemensamt ägande av fast/lös egendom, VP, fgh som inte utgör bland annat bolagsförhållande elller samfällighet. Alla delägare måste vara överens om varje åtgärd som skall göras med det som ägs gemensamt.
  5. Vad är en nyttjanderätt?
    Förmån för person som inte behöver vara ägare till fgh. Grundas på muntliga/skriftligaa avtal. Ex: Jakt, fiske, skogsavverkning och dyl.


    • Hel - Arrenden, hyra, tomträtt
    • Partiellnyttjanderätt - Fghägare och nyttjaren använder fgh parallellt
  6. Vad är ett servitut?

    Observera skillnaden mellan avtalsservitut och officialservitut.

    Hur kan de olika servituten bildas, ändras eller upphävas?

    Vilka krav skall vara uppfyllda för att rättigheten skall anses vara ett servitut? Se JB 7 och 14 kap.
    Servitut 14kap, Härskande och tjänande fgh.


    • Avtals - Frivilliga avtal mellan berörda parter. Servitut bildas skriftligen av den tjänande fgh där ändamålet beskrivs med stadigvarande betydelse.
    • Officialservitut - Avtal som bildas av myndighet eller LM. Ska servitutet upphävas ska underrätta den andra fghägare utan oskäligt dröjsmål. Servitut får ej hävas sedan vederlag belastats eller annan rättelse skett.
  7. Vad är ett jordbruksarrende,
    bostadsarrende,
    anläggningsarrende och ett
    lägenhetsarrende?
    • Jordbruks- En skriftlig upplåtelse av jord som brukas mot ersättning som kännetecknar jordbruk och näring.
    • Bostads- En skriftlig upplåtelse av jord då följande förutsättningar är uppfyllda:
    • Jord ska inte användas för jordbruksändamål.
    • Arrendatorn har rätt att bygga7ha kvar bostadshus på tomten.
    • Ej uppenbart att syftet med arrendet att låta närstående bo på arrendestället.
    • Arrendatorn ska ersätta jordägaren.
    • Anläggnings- En skriftlig upplåtelse av jord då följande förutsättningar är uppfyllda:
    • Jord ska inte användas för jordbruksändamål.
    • Arrendatorn har rätt att för förvärvsändamål bygga/ha kvar en eller flera byggnader på tomten.
    • Byggnaden ärinte endasst av betydelse för verksamheten.
    • Arrendatorn ska ersätta jordägaren. 
    • Ex bensinstation, fabrik, lagerhus, skidanläggning.
    • Lägenhetsarrende - En upplåtelse av jord som inte uppfyller förutsättningarna för jordbruk, bostad eller anläggningasarrende.
    • Ex p-plats inomhus, kolonilott, kajplats, lekplats.
  8. Hur vet man att en rättighet kan betraktas som ett arrende?
    Den ska ha uppkommit genom ett avtal mellan fastighetsägaren och en fysisk eller juridisk person.
  9. Vad innebär begreppet besittningsskydd? Direkt och indirekt besittningsskydd. Vad är det för skillnad?
    Besittningsskydd - innebär att hyresgästen erhåller en, gentemot hyresvärden, starkare ställning. Detta skydd kan indelas i två kategorier; det direkta besittningsskyddet (bostadshyresgäster) samt det indirekta besittningsskyddet (lokalhyresgäster).

    • Direkt- Nyttjanderättshavaren har rätt att få frågan om förllängning prövad.
    • Indirekt besittningsskydd - Nyttjanderättshavaren måste avflytta men kan vara berättigad till ersättning om skada uppkommit.
  10. Vad händer med de olika rättigheterna när fastigheten byter ägare? 7 kap JB 11 – 14 §§.
    • Förbehåll om inte inskrivning skett 11§.
    • Hyra och arrenden gäller met ny ägare om tillträde skett finns skriftliga avtal 13§.
    • Ond eller god tro 14§.
  11. Vad är hyra? Endast förstå kortfattat vad det innebär. Se 12 kap 1 §.
    Avtal genom vilka hus/delar av hus upplåtits till nyttjande mot ersättning.

    Juridiskt - Den ersättning i pengar varor eller tjänstepretationer som en person vid hyresavtal betingar sig av en annan för egendom som till den senares brukande överlämnas eller arbetskraft som ställes till förfogande.
  12. Vad är tomträtt?
    • En speciell typ av nyttjanderätt till en hel fgh under obestämd tid som tillhör staten eller en komun mot en årlig avgift (tomträttsgäld). 
    • Har lång avtalstid.
  13. Köp av fast egendom

    Vilka är minimikraven för köpeavtal som avser fast egendom? 4 kap 1§ JB
    • Köp av fast egendom slutes genom köpehandling som underskrives av säljare och köparen.
    • Handlingen ska innehålla köpeskilling och förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på köparen.
  14. Köp av fast egendom

    Vad menas med köpekontrakt – köpebrev? Vad är skillnaden?
    • Köpekontrakt – (Grundhandling), Avtal som upprättas vid köp och försäljning av fast egendom.
    • Köpebrev - Skriftlig handling vid fastighetsköp utfärdas efter köpekontrakt och innehåller bland annat kvittering av köpesumman.
  15. Vad innebär begreppen fastighetsindelning och fastighetsbildning?
    • Fastighetsindelning - En samordning av markens användning för olika ändamål på ett ur den enskildes och samhällets synvinkel lämpligt sätt, hushållning med naturresurser och dylikt underlättas av att markområden kan identifieras på ett entydligt sätt.
    • Fastighetsbildning - Avser nybildning och ombildning av fgh.
    • Fghindelning ändras
    • Servitut bildas, ändras eller upphävs
    • En byggnad/anläggning som hör till en fgh överförs till en annan fgh.
  16. På vilka olika sätt kan man ny- respektive ombilda fastigheter enligt FBL?
    • Ny- 
    • Avstyckning
    • Klyvning
    • Sammanläggning


    • Ombilda fastigheter - Fastighetsreglering
    • Marköverföring
    • Servitut bildas/ändras/upphävs
    • Samfällighet bildas/överförs
    • Fghtillbbehör överförs
  17. För att kunna om- och nybilda fastigheter skall villkoren i 3:e kapitlet FBL vara uppfyllda.

    Vad innebär de? Kortfattat. Inga detaljer.
    • Fgh ska vara lämplig för sitt ändamål avseende omfång och utformning samt ha tillgång till väg och VA.
    • Överensställer med planer enl. PBL, naturvårdsföreskrifter och andra särskilda bestämmelser.
  18. Vad är fastighetsbestämning? Kortfattat. Inga detaljer.
    Man kan avgöra om:

    • Hur fgh är beskaffad, vilken mark hör till fgh.
    • Förekomst av servitut, ledningsrätter samt omfattning.
    • Samfällighet, delaktighet.
    • Fghtillbehör
  19. Hur kan man överklaga lantmäteriförrättningar d v s till vilka instanser?
    • Svea hovrätt - Mark och miljödomstolen
    • Högsta domstolen
  20. Vad innebär anläggningslagen, AL? När kan den användas?

    Vilka villkor skall prövas för att kunna inrätta en gemensamhetsanläggning enligt AL?
    Regler om samverkan mellan fgh för att en anläggning ska kunna vara en gemensamhetsanläggning krävs att de tillgodoser ett ändamål av stadigvarande betydelse mellan två eller flera fgh.

    Ex väg, lekplats,garageplatser, hus/anläggningar på ofri grund, gruva, naturreservat

    • Villkor:
    • Väsentlighetsvillkor, anl. ska behövas.
    • Båtnadsvillkor, Det ska finnas vinst att nyttja.
    • Opinionsvillkor, ska stödjas av viss opinion. 
    • Lokaliseringsvillkor, Bra anl. till rimlig kostnad.
  21. Hur fördelas kostnaderna i en gemensamhetsanläggning? Se 15 § AL.
    Kostnaderna ska betalas av de fgh som deltar i anläggnigen. Fördelningen bestäms genom ett särskilt andelstal för varje fgh med grund på den nytta som fgh får ut för att delta dvs den beräknade användningen av anläggningen.
  22. Anläggningsbeslut. Vad är det? Se 24 § AL.
    I anläggningsbeslutet kan LM bestämma att styrelsen får besluta om ändring av andelstal i anläggningen på grund av att användningssättet ändras stadigvarande.
  23. Hur kan samfälligheter / gemensamhetsanläggningar förvaltas?

    Se SFL, d v s Lag om förvaltning av samfälligheter.

    Delägarförvaltning / föreningsförvaltning. Vad är det för skillnad?
    • Delägar- Samtliga delägare måste vara överens om alla åtgärder som vidtas och fatta gemensamma beslut kan man inte komma överens kan LM hålla ett sammanträde.
    • Föreningsförvaltning - En samfällighetsförening bildas och agerar somm en juridisk person. En styrelse med föreningstämmor där majoritetsbeslut fattas. Registrerade i samfällighetsregister.
  24. Vad är ledningsrätt enligt Ledningsrättslagen? På vilka ledningar kan den användas? Vad är ett ledningsbeslut?
    • Ledningsrätt - Den som behöver tillgång till ett utrymme inom en fgh för att anlägga viss typ av ledningar för allmännt ändamål kan få rätt till detta genom upplåtelse av ledningsrätt enl. LL.
    • Ledningsbeslut - Redovisar ledningshavarens samt fgh-ägarens rättigheter och skyldigheter.
  25. Expropriation. Vad är det?
    Innebär att en markägare kan bli fråntagen äganderätt till mark eller belastas av förfogandeinskränkningar mot ersättning.

    Markens ägare ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ett sätt att tvångsvis ta anspråk på mark.
  26. Vem lämnar tillstånd till expropriation och vem beslutar om ersättning?
    Tillstånd till expropriation meddelas av regeringen, länsstyrelsen eller annan myndighet. Tillståndet ska ansökas om stämning till domstolen (Mark och miljö) där även beslut om ersättning fastställs.
  27. Vilka ersättningsposter förekommer vid expropriation och hur skall värderingen ske?
    • Den vars mark som blir mål för expropriation ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten.
    • Löseskilling ska betalas med belopp som motsvarar fgh marknadsvärde + 25% Ex förvärv av fgh ska ersättningen utgå 125%
    • Ersättning för den som lider av skada Ex en bonde har bedrivit en mjölkgård som tvingas flytta eller lägga ner.
  28. 1. Beskriv tekniken terrester laserskanning: grundläggande principen (vad mäter man och vad är resultatet?
    Teknik för 3D-dokumentation används på korta avstånd och mindre objekt. Tex; Byggnader, tunnlar, dammar osv.

    Avståndet (tiden det tar för lasern att färdas till objektet och tillbaka till skannern) från laserskanner till objektets yta bestäms med hög noggrannhet. Objektet skannas med optomekanisk skanner i horisontal- och vertikalled. Med 3 st observationer (horisontal- och vertikalvinkel samt avståndet) kan punktens kartetiska koordinater beräknas i skannerns koordinatsysten (x, y, z) En 4:e observation görs i form av intensiteten.

    Resultatet blir högdetaljerad 3D-bild av objektet i koordinatbestämda punkter som kallas “PUNKTMOLN”
  29. 2. Nämn huvudkomponenter hos en terrester laserskanning och förklara deras funktion.
    • Lasteravståndsmätare - Impuls eller fasskillnadsmetoden. Mäter lasersignalens löptid.
    • Laserstråleavböjningsenhet - Åstadkommer 3D-mätningar av objekt eller miljö.
    • Vinkelmätningssystem - Består av sensorer och mäter laserstrålens horisontal- och vertikal riktning.
  30. 3. Beskriv puls- och fasmetod för elektronisk avståndsmätning. Vilka är för- och nackdelar för metoderna?
    • Pulsmetoden - Mäter pulsens löptid direkt. + Mäta långa avstånd. - Mindre noggranna och långsammare. 
    • Fasmetoden - Mäter saskillnaden mellan utsänd och inkommande signal = proportionell med löptiden. + Noggrannare och snabbare. - Kortare räckvidd.
  31. 4. Beskriv skillnaden mellan kameraskanner och panoramisk skanner.
    Kameraskanner - Laserstrålen förflyttas horisontellt och vertikalt m.h.a speglar som oscillerar kring skannerns horisontala och vertikala axlar. Skiktfält 40o x 40o

    Panoramisk skanner - Laserstrålen förflyttas vertikalt m.h.a en monogonspegel (en platt roterande spegel) och horisontalt m.h.a en servomotor. Kan “fånga” nästan hela utrymmet. Skiktfält 360o x 310o.
  32. 5. Förklara begrepp “registrering” och “georeferering”. (Krävs flera skanningar från olika positioner vid skanning av komplicerad form, tex historiskt minnesmärke)
    • Regestrering - Alla punktmoln trasformeras till ett gemensamt koordinatsystem. 2st skanningar från 2st olika positioner. KRÄVS ÖVERLAPP!
    • Skanning 2 ska transformeras till 1:s koordinatsystem.

    Transformationsparametrarna mellan system bestämms ( tre translationer och tre rotationer). Kan göras genom; Måltavlor, Gemensama naturliga punkter, punktmoln till punktmoln eller geometriska objekt.

    Georeferering - Transformation av punktmoln till ett yttre koordinatsystem.
  33. 6. Beskriv proceduren för två-stegs-georeferering.
    • 1. Registrera punktmolnen till gemensamt koordinatsystem m.h.a måltavlor, naturliga punkter, punktmoln till punktmoln eller geometriska objekt.
    • 2. Transformera det registrerade punktmolnet till yttre koordinatsystemet m.h.a stödpunkter över det “globala” punktmolnet. Tex: Skanning av hela utrymmet bör stödpunkterna placeras över, under, framför och bakom.
  34. 7. Beskriv minst två metoder för punktmoln-registrering.
    • METOD 1: Punktmoln till punktmoln-registrering
    • Överlappande delar matchas i punktmolnet. Överlappet kan innehålla tusentals punkter och genererar en bättre kvalitet på registreringen. Metoden kräver en bra 3D-geometri i överlappet DVS. objekt orienterade i tre inbördes ortogonala riktningar. BRA vid till exempel industrianläggningar med mycket rör i olika riktningar.

    • METOD 2: Gemensama geometriska objekt
    • Under registreringen en “optimal” rätning mellan båda punktmolnen så att gemensamma geometriska objekt matchas så bra som möjligt. Bra 3D-geometri i överlappet är viktigt! Används främst vid till exempel plana ytor, synliga i båda punktmolnen.
  35. 8. Beskriv en-stegs-metod för georeferering.
    Punktmolnet transformeras till ett yttre koordinatsystem enbart m.h.a stödpunkter. 3 st stödpunkter i varje punktmoln. Inget överlapp! Punktmolnen georefereras oberoende av varandra. Meför mer arbete än två-stegs-georeferering.
  36. 9. Beskriv direkt georeferering.
    • Skannern centreras över känd punkt., horisonterra och mäter instrumenthöjd (som totalstation). Skannern ska vara försedd med optisk-/laserlod vattenpass och tvåaxlig kompensator.Skannerns bäring kanbestämmas genom att “finskanna” en måltavla placerad över en annan känd punkt (bakåtobjekt)
    • Därigenom bestäms 6st transformationsparametrar. Punktmolnet fås direkt i yttre koordinatsystemet. Mer effektiv än indirekt georeferering då det inte behövs överlapp mellan punktmolnen och behöver ej tänka på bra geometri av måltavlor.
  37. 10. Beskriv mätproceduren vid terrester laserskanning.
    En 3D-dokumentation av olika objekt eller kompletta miljöer från marken. Skannern är statisk under mätningen. Avståndet från instrumentet och objektet bestäms noggrant. Objektet skannas med hjälp av optomekanisk skanner i horisontal- och vertikalled. Med en hastighet av från hundratals till tusentals punkter per sekund. Laserstrålens horisontala- och vertikala vinkel mäts i varje punkt tillsammans med avståndet ger 3st observationer. Även en 4:e observation i form av intensiteten görs i varje punkt. Med hjälp av de 3st observationerna kan punkternas karaktäristiska koordinater i skannerns koordinatsystem beräknas. Resultatet blir en högdetaljerad 3D-bild
  38. 11. Man har skannat en våning i ett hus m.h.a terrester laserskanning med syfte att skapa 3D-ritning av alla rum. Beskriv proceduren för bearbetning av laserdata.
    Efter registrering och georeferering kan punktmolnen användas för 3D-modellering. Kan vara nödvändigt att “filtrera bort” “bruspunkter” som inte är av intresse. Finns två modelleringsmetoder:

    • Anpassning av enkla geometriska former (plan, sfär, cylinder, etc.) - Metoden används för modellering av strukturelement med regelbundna geometriska former.
    • Meshing - Lämplig för objekt med oregelbundna ytor till exempel mark och historiska minnesmärken.
Author
anton8
ID
337046
Card Set
Instuderingsfrågor Mätteknik och fghdokumentation
Description
AF1714
Updated