Samhällsplanering TEN1 -14

  1. Lagfart
    Den som har lagfart på fastigheten anses vara ägare. Fysiskt papper till inskrivningsmyndigheten samt registrering på internet som anger ägandeskap.
  2. Det kommunala planmonopolet
    Kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Komunen har ensamrätt på denna aktivitet.
  3. Genomförandetid
    • Innebär att fastighetsägaren, under föresättning att bygglov föreligger, är tillåten att genomföra de byggnationer som ligger inom ramen för planens bestämmelser.
    • En detaljplan får inte ändras eller upphävas under genomförandetiden om någon fastighetsägare motsätter sig det.
    • Detaljplanen är bindande både för fastighetsägaren och kommunen.
  4. Förhandsbesked
    • Byggnadsnämnden kan ge ett förhandsbesked gällande en bygglovspliktig åtgärd om den som avser vidta åtgärden begär det.
    • Ett förhandsbesked som innebär att åtgärden kan tillåtas är bindande är bindande under 2 år vid den kommande bygglovsansökningen.
  5. Servitut
    Innebär rätt för ägaren till en fastighet att på ett bestämt sätt använda viss del av en annan fastighet för behov av stadigvarande betydelse.

    • (Avtalsservitut – överenskommelse mellan fasigheternas ägare
    • Officialservitut – beslut genom myndighet, gäller även mot tredje man
    • Lokaliserat – användning lokaliserat till särskild plats
    • Olokaliserat – spelar ingen roll var användningen sker
    • Härskande fastighet – den fastighet som använder annan fastighet
    • Tjänande fastighet – den fastighet som används av annan fastighet)
  6. Kontrollansvarig
    Certifierad och oberoende person som ansvarar för kontroll av åtgärd, krävs vid alla åtgärder av väsentlig omfattning, byggherren ansvarar för att det finns en kontrollansvarig.

    (Kontrollplan – plan som upprättas av BH och som ska innehålla alla nödvändiga punkter för att en bygg- eller rivningsåtgärd kontrolleras korrekt och kontinuerligt genom hela genomförandet.)
  7. Vad ar skillnaden mellan avstyckning och  klyvning?
    Avstyckning (nybildning)  - Viss ägodel av fastighet eller fastighets del i samfällighet avskiljs för att utgöra egen fastighet eller ingå i sammanläggning. Delen som avstyckas kallas styckningslott och fastigheten som blir kvar stamlott. Hänsyn måste tas till tomträtt, servitut, samfällighet etc.

    Klyvning (nybildning) - Om en fastighet innehas med samäganderätt så kan den av delägare begäras att få sin del utbruten till en egen ny fastighet. Vid klyvning måst hänsyn tas till ev byggnader, tomträtter etc och får endast utföras om olägenhet ej uppkommer, kostnader är rimliga och överenskommelser träffats
  8. Skriv in benamningen pa de olika planinstituten i en figur som visar PBL:s plansystem.
    • Regionplan – få och enbart vägledande för översikts och detaljplan, VÄGLEDANDE
    • Översiktsplan – hela kommunen, VÄGLEDANDE
    • Detaljplan – mindre områden inom kommun, BINDANDE
    • Områdesbestämmelser – specifika bestämmelser på översiktsplan, BINDANDE
    • Bygg-/Mark-/Rivningslov, BINDANDE
    • Fastighetsbildning, BINDANDE
  9. Vilken myndighet inrättar en gemensamhetsanläggning?
    Lantmäterimyndigheten
  10. Hur ofta ska en översiktsplan aktualiseras?
    Kommunfullmäktige ska åtminstone 1 gång under mandatperioden (4 år) kontrollera om planen är aktuell i förhållande till gällande krav
  11. Vad kannetecknar stadstypen Tradgardsstad, vad avser hustyper, gatustruktur, funktioner och kvartersuppbyggnad?
    • Trädgårdsstad (ex. gamla enskede) kännetecknas av fristående enfamiljshus, vanligen 1,5 plan med sadeltak och vissa inslag av radhus och lägre flerfamiljshus.
    • Gatustrukturen är av nätstruktur och har mjukt böjda gator som följer terrängen/topografin. Gatustrukturen är öppen, kantad med häckar och staket.
    • Funktioner såsom handel och service finns vid små torg och där flerfamiljshus förekommer även i gatuplan på denna. Skolor och vanligen någon kyrka finns som fristående byggnader i samhället
    • Kvarteren består av flera fristående flerfamiljshus, ca 8-10 meters mellanrum mellan byggnaderna, längs gatan. Trädgårdar framför husen (husen på samma avstånd från gatan).
  12. Vad kallas den karta som visar nulaget och utgor underlag for upprattandet av en detaljplan?
    Grundkarta
  13. Ange två handlingar som ingår i en detaljplan utöver plankarta och planillustration.
    • Planbestämmelser
    • Planbeskrivning
  14. Ge fyra exempel  pa vad som krävs vad avser ett byggnadsverks tekniska utformning.
    • Bärighet
    • Hållfasthet
    • Säkerhet vid användning
    • Energihushållning
    • Värmeisolering
    • Anordningar för människans hälsa och hygien
    • Skydd mot buller
  15. Planritning (VÄG)
    Ritning i plan, vägens utbredning/utstakning i horisontalvyn sedd rakt ovanifrån
  16. Dimensionerande hastighet (VÄG)
    Den hastighet som vägens geometri dimensioneras för ex vid god standard sätts dim hastighet till referenshastighet + 10 km/h
  17. Synbarhetsvinkel (VÄG)
    Vinkel inom vilken ett förmål är synligt av en förare
  18. Vägområde (VÄG)
    Hela vägens område, innefattar vägbana och slänt och dike på båda sidor om vägen
  19. Tvärfallsutjämning (VÄG)
    Övergång mellan en högerkurva (tvärfall åt ena hållet) och en vänsterkurva. Tvärfallslutningen övergår från det ena till det andra hållet
  20. Vägskäl (VÄG)
    Där två vägar möts ex 4-vägskorning
  21. Typfordon (VÄG)
    Fordon med fastställd mått och vikt som används vid dimensionering av vägar
  22. Kornstorleksfördelning (VÄG)
    Fastställs vid siktanalys, hur många vikt-% som fastnar i varje sikt med specifik maskstorlek
  23. Krossytegrad (VÄG)
    Gruskornets andel krossyta, ett mått på grusets kvalitet
  24. Makrotextur (VÄG)
    • Ett mått på texturen i vägytan för tex. (50-500 mm) retroreflektion på gruskornsnivå
    • (Microtextur- på ytan av kornet)
  25. Vid projektering av en ny väg brukar vi tala om linjeföring i plan. Beskriv vilka olika element vi kan använda och hur vi bestämmer deras storleksordning.
    • Linjeföring i plan består av linjesträckor och cirkelbågar med viss radie. Radien för horisontalkurvor avgörs av sikt (stoppsikt), hastighet och centrifugalkraften.
    • Man skall vid en konstant hastighet kunna stanna i tid för ett föremål och gå in i kurvan utan risk för avåkning och utan att känna obehag.
  26. När man har arbetar med utformningen av sin väg behöver man ta hänsyn till hur föraren uppfattar vad som kommer att hända framöver sa att det inte sker några onödiga överraskningar. Beskriv på vilket sätt projektören kan paverka körbeteendet med hjälp av linjeföringen.
    • De olika delarna av en genomgående vägförbindelse bör ha en enhetlig
    • kvalitet.
    • Man ska kunna köra ungefär på samma sätt utefter hela vägen
    • God sikt, kunna se vad som händer längre fram.
    • Horisontalkurvor i öppet landskap.
    • Vertikalkurvor i skogspartier.
    • Långa högerkurvor bör undvikas pga. dålig omkörningssikt.
    • Långa monotona vägpartier bör undvikas då de verkar tröttande på föraren.
  27. När man bygger en väg består den i princip av tre lager, förstarkningslager, bärlager och slitlager. Vad kallar vi dessa tre lager i tillsammans, vad har de för uppgift och vad består de i huvudsak av.
    • Slitlager+Bärlager+förstärkningslager=Överbyggnad
    • Slitlager - Asfalt, vattenavrinning och friktion
    • Bärlager - Under slitlager, ovan förstärkningslager, Fördelar last/spänningar nedåt.
    • Förstärkningslager - Förstärker väguppbyggnaden mellan bärlager och terrassyta, dränerande och kapillärbrytande.
  28. Drift (VÄG)
    Skötsel av anläggning, för väg: snöröjning, sopning
  29. Planerat underhåll (VÄG)
    • Åtgärd enligt fastställd tidplan, vid vissa intervall för att nå ursprunglig standard
    • Proaktiv åtgärd
  30. Akut underhåll (VÄG)
    • Icke planerad åtgärd för att reparera allvarlig skada som riskerar att leda till följdskador om den inte åtgärdas omedelbart och ev. driftstopp
    • Reaktiv åtgärd
  31. Förbättring (VÄG)
    Överträffa eller höja ursprunglig standard
Author
anton8
ID
331666
Card Set
Samhällsplanering TEN1 -14
Description
utan VA
Updated