Arkitektur

Ett samarbete mellan kommuner, trafikverket och boverket för att utveckla ideal, teknisk utveckling, möjligheter, förnyelse och förändring. 2005-2010

1600-tal. Rutnätsplaner, Smala gator, ca 12 m. Mönsterplaner.

Rutnät, blandning av bredare gator med träd och smalare utan - 18-19,5 m. Lite högre hus.

I byggnadsstadgan 1874.

Brandsäkerhet, hygien, hälsa - ej för mörkt och trångt. Takhöjd på minst 2.70 (i Stockholm blev standard 3.00 m)

1866. En reglering av stadens gatunät. T ex Sveavägen som en paradgata, 70 m bred. Från slott till slott.

Tomtgräns mot gata, hushöjd, att trapphus låg mot gårdarna. Ej fönster mot tomtgräns.

Torrdass, sopor, vattenhämtning.

De var murade av tegel, fram till 1930/40-tal.

Tegel, trä, järn, sten.

Som grund.

Till bärande ytterväggar, hjärtväggar, gavlar och trapphus. Som bröstning hade man klenare tegelvägg. Över fönster murades valv.

Användes till bjälkar, som skarvades över hjärtmuren och förankrades i yttermuren och snickerier. Fördelen är att trä klarar både tryck och drag. Eftersom bjälkarna förankrades i yttermuren så klarade huset ganska stora sättningar - pga den ledade konstruktionen.

Som sträckankarjärn i muren runt hela huset, för att hålla ihop det. Ankarjärn i fasaden för att hålla fast bjälkar.

Med trapphus och kök mot gården, lägenheterna hade två ingångar, kök och huvudingång. De pampiga rummen låg mot gatan. Kakelugnar låg i ett bälte mitt i huset. I hjärtmuren fanns skorstensstocken.

• Stilmässigt - Inspiration klassicismen - pilastrar och fontäner
• Fönster 4-luftsfönster - symmetriskt placerade
• Fasad 3-indelning av fasad - Mur längst ner, kopia av sandstensblock, högre takhöjd, mellanparti, sedan övre parti med lägre takhöjd.
• Dekor - riklig, t ex slutsten i fönstervalv markerades, takanslutningen utsmyckades - tandfoten har ofta tandsnittsfris.
• Fasadmaterial - puts 
• Tak - plåt
• Färgsättning - putsen i ljusa, ganska svaga färger, sockeln stenimiterad färg, fönster mörka, nötbruna eller mörkt grågröna. Takplåten svart eller röd.
• Entré - tredelad port, kunde öppnas helt för stora transporter in till gården.
• Obruten taklist

Trapphus mot gården, fönstren frostade eller målade. Trappor murade eller av gjutjärn.

• Stilmässigt - nystilar, äkthetsideal, naturmaterial, visar gärna konstruktionsdetaljer som ankarjärn
• Fönster - 4-lufts, eller 3-lufts, asymmetrisk indelning efter rumsbehov
• Fasad - fortfarande indelad i tre avsnitt
• Dekor - Riklig men mindre krusiduller i fasaden. Fönstervalvets mittsten markerades med natursten. Gjutjärn förekommer rikligt i ankarjärn, balkonger, takutsmyckning, t ex spiror, entréer. Taksprånget murades dekorativt.
• Fasadmaterial - puts eller tegel, om tegel så var bottenvåningen murad i natursten.
• Tak - plåt på sadeltak, branta tak
• Färgsättning - milda färger, eller naturstensimiterande eller tegelimiterande. Takplåten var svart, röd eller grön.
• Entréer - ståtliga, 3-delade gärna med gjutjärn.

• Stilmässigt ideal var naturen.
• Fönster - en, två eller trelufts. Övre delen småspröjsad.
• Fasad - Friare, mjukt välvda former, burspråk som ibland gick upp över takfoten
• Dekor - naturmotiv, blommor och träd, ofta i reliefmönster, ibland balkonger i mjuka former, ibland förekom kakeldekor
• Fasadmaterial - puts i form av slätputs eller kombination av sprit- och slätputs
• Tak - Sadeltak eller brutna tak, ibland säteritak - plåt- koppar eller målat. Även glaserat tegel förekom. Nedre delen av taket lutade ofta brant.
• Färgsättning - ljusa pastellfärger som gult, rosa, orange. Fönster målades i engelskt rött, grönt, brunt eller ockra.
• Entréer - Dörrarna har speglar och glaspartier, portomfattningar med reliefer med växtmotiv

• Stilmässigt ideal var fornnorden och annan äldre bebyggelse
• Fönster - småspröjsade, medeltidsinspirerade
• Fasad - storskalig, borgliknande
• Dekor - stenreliefer med  med figurativa inslag, annars mest naturstensinslag i tegelfasaden
• Fasadmaterial - tegel eller tegelfärgad puts
• Tak - branta sadeltak eller mansardtak. Ibland med takkupor och vindsvåning.
• Färgsättning - tegel eller tegelfärgad puts. Fönster i vitt eller brunt
• Entréer, relativt små

• Stilmässigt - avskalad klassicism
• Fönster - tvåluftsfönster med 3 rutor i varje.
• Fasad - symmetrisk, 
• Dekor - sparsmakad, medaljonger eller slingor/lister, ofta i avvikande färg (beige). Gavlar kunde vara med större ornament.
• Fasadmaterial - främst puts eller slamning, i södra Sverige tegel.
• Tak - sadeltak med tegel eller målad plåt
• Färgsättning - mustiga färgnyanser - rostrött, ockragult, grönt eller grått
• Entréer, utsmyckade med stenomfattning, lackad trädörr med glansig
• Utmärkande - det slutna stenkvarteret luckrades upp. Portar in till grönare gårdar skapades. Lägenheterna var dock djupa och delvis mörka.

• Öppen stadsplan - friliggande lamellhus placerade i terrängen med hänsyn till väderstreck (kök mot norr, vardagsrum mot söder). 3 eller 4 våningar. Växtlighet sparades.
• Stilmässigt - exteriören skulle bara spegla den funktionella interiören, inga utsmyckningar
• Fönster - en, två eller treluftsfönster utan spröjs, nära fasadliv.
• Fasad - slät, puts eller tegel. Balkonger med plåtfronter i slät eller korrugerad profil. I finare hus kunde hörnfönster finnas.
• Tak - pulpet, pyramid eller sadeltak - flacka med tegel eller plåt, svart eller grönmålad.
• Färgsättning - ljusa - vit eller svagt gula. Fönster brutet vitmålade eller grön, brunmålade.
• Entréer - glasade med fernissat trä eller rostfriplåt.
• Genombrott för balkonger (som man kunde sitta på, förr dekor)

• Ideal - i stort sett samma funktionalism som 30-talet. Balkonger lades inte direkt ovanför fönster för att ge mer ljusinsläpp. De flesta lgh hade balkong.Punkthus förekom.
• Fönster 2-lufts eller 3-lufts.  
• Fasad - Balkonger i avvikande färg. Burspråk förekom ofta. Puts eller tegel
• Tak - sadeltak, tegel
• Färgsättning - Varierande ljust gulbrunt till grönt. Fönster samma färg men mörkare nyans.
• Entréer, funkis

• Ideal - demokrati, jämlikhet, grannskap. ABC-staden, husen byggdes åter kring gårdar, dock öppna. Mer än bostäder, även arbetsplatser
• Stilmässigt - fortfarande hantverksmässigt byggande - individuella detaljer i utformningen. Stora fönster, ibland med omfattning, utanpåliggande balkonger. Lamellhus i tre våningar, punkthus, även stjärnhus eller terasshus.
• Fönster - olika storlekar och former beroende på funktion - ibland ateljéfönster, ofta mindre badrumsfönster.
• Fasad - balkonger med plåt eller smidesjärn, ibland med balkonglåda. Puts med grov spritputs
• Tak - sadeltak med tegel
• Färgsättning - mörka kulörer som grå, grönt eller brunt, fönster vita, ibland vit slätputs som omfattning. Gult eller rött tegel också vanligt förekommande.

• Ideal - nödvändighet, miljonprogrammet startade pga bostadsbrist och arbetskraftsinvandring. Man började bygga industriellt med prefabricerade element. Även grundläggning med bortträngning och mekaniserat grävande. Vegetation togs bort. Biltrafiken leddes bort genom trafikseparering med olika nivåer för gång och biltrafik.
• Stil - betongelement ger ny fasad, även tegel eller puts. Parallellställda hus eller i rät vinkel kring öppna gårdar. Punkthus eller skivhus i upp till 8 vån.
• Fönster - stora
• Fasad - betong i rutor pga elementen, puts eller tegel. Balkonger utanpåliggande med sidostycken av betong eller indragna i fasaden, fronter av plåt, eternit eller betongelement.
• Tak - plana eller svag sluttande inåt. Inga taksprång. Ibland bred sarg mot taket i trä eller plåt i avvikande färg.
• Färgsättning - fönsterbågar i brutet vitt eller mörkt brunt

• Ideal - solidaritet
• Stil - färgrikt, effektivt
• Fasad - betong, puts eller plåt, loftgångar, burspråk, inbyggda balkonger
• Tak - motfall med papptäckning, pulpet, låglutande
• Färgsättning, starka färger

• Ideal - tillbakablickande. Återigen kvartersbyggande, ibland med olikfärgade fasader för att efterlikna äldre bebyggelse
• Stil - variation med burspråk och släta partier, balkonger, ej markerad gatuvåning, indragen översta våning, markerad gavel eller hörn.
• Fasad - puts eller tegel, stenimitation
• Fönster - mindre för att minska energiåtgång
• Tak - sadeltak med betongpannor eller plåt
• Färgsättning - ljusa, traditionella jordfärger eller vit eller rosa kalksandsten

• Ideal - tillbakablickande. Ej mycket byggande pga ekonomin. Miljö, ekologi och äldre byggnadstradition var i fokus, slutet av 90-talet. Infrastruktur i fokus. Förtätning av stadens inre delar. Före detta industrimark, sjukhus och regementens mark togs i bruk. Återblick mot nyklassicism, 50-tal och funkis.
• Regelbunden fönstersättning, färgstarka fasader och spröjsade fönster. Entréer med mycket trä och glas.

• Stil: nymodernism, funkisinspirerat
• Fasad: puts, glaspartier, importerat hårdträ, vita fasader ev med färgaccent, svarta, grå fasader, trä.
• Tak: flacka, plåt
• Balkonger, terasser, räcken i glas och stål

1965-1974

• Användande av prefabricerade element.
• Användning av syntetiska material som plastfolie, cellplast, mineralull, plastfärger och andra syntetmaterial.

1983 uppmärksammade socialstyrelsen barnallergi, 1989 tillsattes en allergiutredning.

• Utedass
• kakelugnar

• Utedass
• Kakelgunar
• Första hissarna

• Torrdass på gård eller i trapphus
• Vedspis
• Kakelugn/kammin
• Vatten från pump på gården eller kallvattenkran inne
• Eventuellt isskåp

• Högspolande vattenklosett
• Kallvattenkran
• Vedspis (eller gasspis)
• Hiss i finare hus
• Kakelugn

• Högspolande toalett
• Handfat med endast kallvatten
• Badkar på tassar
• Vit spis (gas)
• Centralvärme börjar komma
• Ibland öppen spis i hall (också matplats)

• Toalett med vattencistern (eller högspolande)
• Inbyggt badkar (eller bad i källaren)
• Kylskåp
• Gasspis
• Specialbyggda köksskåp
• centralvärme
• Första sopnedkasten

• Vanlig toalett
• kaklat badrum med badkar
• Köksskåp med snedställda luckor

allt utom köksfläkt

Kyl och separat frys

Av 4,5 miljoner bostäder så var ca 2,5 miljoner lägenheter i flerbostadshus.

En tredjedel

Småhus, ca 60%

1930-tal

1930-tal

1910-tal

1920-tal

1920-tal

1930-tal

Började komma tidigt 1900-tal.

1900

1920-tal

Rutnätsstaden, raka gator, en del bredare paradgator. Rektangulära kvarter, jämnhöga flerbostadshus mot gatan.

Mer topografianpassade gator och kvarter. Öppnare gårdar än tidigare.

Friliggande hus, parallellställda i gynnsamma väderstreck. Ljus och luft var prioriterat. Öppet samband mellan gata och gård.

Lite som funktionalismen men pga av storskaligt byggande bevarades inte den befintliga vegetationen. Separerade gång och bilstråk.

Hälften.

Nästan tre fjärdedelar.

Tegel, plåt, puts, betongelement eller något skivmaterial. Puts och plåt hade starka färger. Betongen ansågs vacker i sig.

Återgång till mer sluten, traditionell kvartersbebyggelse. Variation i storlek på hus och hur fasaderna såg ut.

Välplanerade gårdsrum. Tät bebyggelse på nyexploaterad mark inne i städerna som tidigare varit industrier eller hamnar.

Knappt 10%, 25%, 65%, 90%, 95%.

1910-1920-tal, 1980-1990-tal

1960-1980

1930-1940-tal

Fram till 1910-tal.

Tre.

Trevånings lamellhus utan hiss.

• Började byggas 1930-tal, även 1940
• Från 1950 högre, 8-10 våningar
• 1990-tal, vanliga vid förtätning av storstäders förorter.
• 2000-tal som arkitektonisk accent

Hälften hyresrätter, hälften bostadsrätter.