Byggteknik 2, del 2

  1. Vad är värmekapacitet?
    • Den värmemängd som går åt att höja en byggnadsdels temperatur med 1 K.
    • Hur stort värmemagasin en byggnadsdel har.
  2. Hur bestäms värmebehovet för en byggnad?
    Värmebehov för en byggnad bestäms av dess transmissionsförluster och förluster av värme via luftväxling
  3. Vad beräknas effektbehovet för?
    Effektbehov beräknas för transmissionsförluster, ventilationsförluster samt för tappvarmvatten
  4. Vad innebär en byggnads energibehov?
    Energibehovet = integration av det verkliga effektbehovet över ett år. Då används den verkliga temperaturen.
  5. Vad är DUT?
    Dimensionerande utetemperatur, beräknad temperatur beroende av byggnadens utformning och läge
  6. Vad är tidskonstant?
    Hur lång tid det tar att reagera på temperaturförändring utomhus. (högre ‐> långsammare reaktion)
  7. Vad är ventilationsförluster?
    Ventilationsförluster, den värmemängd som behövs för att värma ventilationsluften till inomhustemperatur
  8. Hur beräknas energibehovet för en byggnad?
    Effektbehovet multiplicerat med tiden ger energibehovet (Wh)
  9. Vad är det specifika värmebehovet?
    Det värmebehov en byggnad har, beror av var i Sverige man befinner sig och vilken innetemperatur man vill ha. I detta är inte energi från sol, personer och el inräknat.
  10. Vad är ett sammansatt skikt?
    När två olika material (med olika värmeledningsförmåga) är i samma skikt. Exempel: Träregelvägg med mellanliggande isolering.
  11. Vad är en köldbrygga?
    Konstruktionsdelar där man får ett större värmeflöde eftersom motståndet är lokalt mindre.
  12. Vilka olika typer av köldbryggor finns det?
    Linjära köldbryggor eller punktformiga (lokala) köldbryggor
  13. Vad måste man tänka på vid beräkning av en byggnads U-värde, när det gäller köldbryggor?
    Köldbryggor ger extra värmeflöde och adderas på U‐värdet när man beräknar U-medelvärde för en byggnad.
  14. Vilka oönskade effekter kan man få av köldbryggor?
    • Ökad värmeförlust
    • Smuts avsätts snabbare på en kallare yta
    • Temperaturen på insidan sänks lokalt (kondensation kan uppstå)
    • Termostater luras – känner av en kallare temperatur än det är om den placeras vid köldbrygga
  15. Vilka platser i en byggnad är det vanligt att köldbryggor uppstår?
    • Fönster och dörrar (extra värmeflöde utanför karmen)
    • Vägghörn (vertikala ytterväggshörn)
    • Anslutningar mellan väggar och bjälklag
  16. Vad ska man tänka på för att undvika stora värmeförluster pga köldbryggor när en byggnad ska konstrueras?
    • Har man anslutningar som är genomgående eller delvis genomgående se till att utföra detaljen så att det blir extra isolering
    • Har man anslutningar mot fasad kan man ha intermittent isolering (lokalt går man igenom konstruktionen) köldbryggan blir inte lika långsträckt
  17. Vilka två metoder använder man för att beräkna sammansatta skikt?
    Lambdavärdesmetoden och U-värdesmetoden
  18. Hur uppstår tjäle?
    När temperaturen i marken understiger noll fryser vattnet i marken till is under volymökning = Jorden tjälar.
  19. Vad beror jordens tjälfarlighet på?
    • Kornstorlek
    • Vatteninnehåll
    • Kapillär stighöjd
    • Permeabilitet (genomsläpplighet)
  20. Vilka olika typer av tjäle finns det?
    • Homogen tjäle = allt vatten är fruset inne i porvolymerna -detta orsakar normalt inte lyftningar
    • Diskontinuerlig (israndig) tjäle= isöverskott bildas vid tjälgränsen -detta leder ofta till uppkomst av flera separata isskikt.
  21. Vilken jordart är tjälfarligast?
    Mellanjordarter (t.ex. silt) är mer tjälfarliga p.g.a. sitt ansenliga vatteninnehåll och stora kapillära stighöjd.
  22. Varför är lera inte så tjälfarlig?
    Dess förmåga att leda vatten till tjälgränsen är sämre än jordart med lite grövre korn, p.g.a. större täthet.
  23. Varför är inte grovkorniga jordarter tjälvfarl
Author
Lelzor
ID
317299
Card Set
Byggteknik 2, del 2
Description
Föreläsning 4-6 värme Tjäle
Updated