-
finns det samband mellan hjärnvolym och intelligens, hur testar man detta?
- förr testade man genom att jämföra IQ med skallstorlek
- Nu använder man MRI som är en säker hjärnavbildningsteknik
- man har funnit en positiv korrelation mellan hjärnstorlek och IQ på ca .30.
- amygdala större hos män och hippocampus större hos kvinnor trots detta är skillnaderna i beteende förvånansvärt liten.
- några få skillnader: män ger vägbeskrivningar i väderstreck medan kvinnor ger dem i landmärken.
- en förklaring till likheten i IQ mellan kvinnor och män kan vara andelen grå respektive vit massa. kvinnor har fler och djupare sulci, alltså hjärnbarkens totala area är ungefär lika stor. IQ verkar korrelera högre med grå massa än med vit massa.
-
kan genetiska faktorer förklara hjärnstorlek? Hur testas detta?
- tvillingstudier: högre konkordans för MZ än DZ
- ena tvillingens IQ korrelerade starkt med den andres hjärnstorlek, detta antyder att det är samma gener som influerar hjärnstorlek och IQ
-
kan intresse och motivation förklara variationer i intellektuell förmåga?
Hur testas en sådan hypotes?
- studier visar att olika intresse och motivation kan leda till att olika personer utvecklar olika intellektuella förmågor och specialiteter.
- anledningen till att fler pojkar än flickor är mästare i schack beror på att fler pojkar än flickor spelar schack. Högre intresse hos pojkar
- pojkar tenderar att göra bättre från sig vid mental rotation. när flickor fick spela 10 timmar actionspel minskade dock skillnaderna. alltså beror skillnaderna mer på intresse än faktisk intellektuell förmåga.
-
läsion
- aktivt skada neuron genom överstimulering.
- man kan välja exakt vilket område man vill skada och därmed studera effekterna.
- ej etiskt försvarbart på människor och om djurstudier för representativa är osäkert
-
ablation
- del av hjärnan avlägsnas för att se vilka effekter det får
- absolut inte försvarbart på människor
-
ex post facto studie
- studier på människor som lidit nån form av hjärnskada.
- man studerar effekterna som uppkommit efter skadan
- går ej att kontrollera vilket område man vill studera
-
transkraniell magnetisk stimulering (TMS)
- med hjälp av magnet tillfälligt deaktivera delar av hjärnan.
- låg magnetisk kraft=hjärnområden stimuleras
- hög magnetisk kraft: hjärnområden deaktiveras
- risk för seizures
-
hypotermisk metod
nedkylning av neuron så att de tillfälligt sätts ur funktion.
-
nyttan och etiska problem med djurförsök?
- om man antar att människor och djur är lika kan man lära sig mycket om grundläggande beteendefunktioner
- djur=enklare människor?
- intressant att veta hur djur fungerar
- läran om evolutionen
- vissa experiment går inte att utföra på människor pga etiska dilemman
- djurförsök har hjälpt oss mycket. ex polio, hjärtsjukdomar, diabetes
- Har vi rätt att använda djur för egen vinning?
- djur kan inte aktivt säga nej
- överväger nyttan djurens lidande?
- vanlig ståndpunkt är att livsnödvändiga medicinska forskningsområden är ok men inte djurförsök vid tillverkning av tex smink
-
PET
- positron-emissions tomografi
- injektion av svagt radioaktivt glukosliknande ämne
- aktiva neuron tar in ämnet i tron om att det är glukos.
- gammadetektorer avläser metabolismen
- hög metabolism och ämnet indikerar hög neuronal aktivitet
-
fMRI
- funktionell magnetic resonance imaging
- elektromagnetisk teknik
- mäter förändringar i blodflöde i hjärnan
- dessa förändringar är relaterade till neuronal aktivitet då aktiva neuroner behöver mer syre
- går ut på att mäta hemodynamisk respons
- man mäter detta genom att skilja på syrerikt och syrefattigt hemoglobin
-
rCBF
- regional cerebral blood flow
- inhalering av svagt radioaktivt gas
- gammadetektorer registrerar blodflöde
-
du trär en nål genom ett nålsöga
lillhjärnan (cerebellum)
-
du känner rädsla som inte kan kontrolleras
amygdala
-
du talar tydligt utan stakningar
brocas area
-
du söker upp en parkeringsplats som du brukar parkera din bil på
- centrum för orientering
- skulle kunna vara hippocampus
-
du bedömer hurvida en människas beteende är bra eller dåligt
mediala prefrontala cortex
-
du sträcker ut vänster fot
dorsala motoriska centret, höger hemisvär
-
du lyssnar på en verbal berättelse i radion
wernickes area
-
du räknar ut ett mattetal
dorsolaterala prefrontala cotex
-
du får en reflexmässig hostattack
medula oblongata (förlängda märgen)
-
du skrattar spontant. Spontan glädje
Ringloben
-
du känner ilska som kan kontrolleras
god självreglering
orbitofrontala cortex
-
beskriv smärtans neurokemi
- smärtreceptorer är de minst specialiserade, nakna nervändar
- vissa smärtreceptorer reagerar även på värme och syror
- axonen som skickar signaler till hjärnan saknar eller har väldigt lite myelin vilket medför en långsam signal
- de tjockare axonerna förmedlar snabbare impuls och skarp smärta
- de tunnare långsammare förmedlar dov smärta
- hjärnan processar smärtstimuli snabbt.
- smärtaxon frisätter olika neurotransmittors i ryggmärgen.
- mild smärta= glutamat
- stark smärta= glutamat + substans P
- saknar man receptorer för substans P känner man ingen skarp smärta
- de smärtkänsliga cellerna i ryggmärgen skickar smärta till flera ställen i hjärnan. en väg går till thalamus ventrala nucleus och därifrån vidare till sensoriska centret.
- ryggmärgens banor för smärta och beröring går paralellt upp till hjärnan förutom på en viktig punkt. information från receptorer på ens sidan kroppen tar sig omedelbart över till en bana på kontralaterala sidan då det gäller smärta. vid beröring sker detta inte förrän vid förlänga märgen
-
beskriv grindteorin
- den upplevda smärtan kan modifieras av andra stimuli.
- neuron i ryggmärgen som tar emot signaler från smärtreceptorer tar även emot info från beröringsreceptorer
- dessa dubbla informationskällor kan stänga grinden för smärta genom en process som delvis beror på endorfiner.
- ex. man gnuggar mjukt runt ett ömmande område
-
fysisk smärta och dess relation till emotioner
- smärtstimuli leder till ökad aktivitet i sensoriska centret
- men även thalamus, amygdala, hippocampus, prefrontala cotex och ringloben. dessa områden reglerar inte smärtan utan dess emotionella korrelat.
- när man ser någon annan uppleva smärta (framförallt om det är någon man bryr sig om) ökar aktiviteten i amygdala.
- man känner alltså en slags sympatismärta
-
placebo och nonplacebo
- placeboeffekten är vanligtvis liten i medicinsk forskning
- ett undantag är smärta. placebo fungerar utmärkt som smärtlindrare!
- detta är inte bara en beskriva upplevelsen utan hjärnavbildningstekniker bekräftar detta
- denna påverkan är framförallt på smärtans emotionella del, alltså ringloben, inte det sensoriska centret.
- man vet ej exakt hur placebo funkar. beror ej på endast ökad avslappning eftersom även placebo ex på en ömmande armbåge ger smärtlindring just där och inte på hela kroppen. det man vet är att placebo bidrar till en ökad frisättning av opiater men den exakta mekanismen bakom detta är inte känt.
-
dorsal
mot ryggen (tänk hund)
-
ventralt
mot magen (tänk hund)
-
hur många ventriklar finns det i hjärnan?
4 st
-
lobotomi
- ingrepp i prefrontala cortex
- Tanken var att ingreppet skulle dämpa ångest och oro, men många patienter blev istället helt apatiska.
-
va väger hjärnan
1,3 kilo
-
Hur många neuroner finns det i lillhjärnan?
70 miljarder
-
Hur många neuroner finns det i cortex?
10 miljarder
-
Hur många neuroner finns det i ryggmärgen
1 miljard
-
hur många gliaceller finns det i cotrex?
900 miljarder
-
hur många minuter tar det för neuronerna att dö?
6 min =celldöd (ischemi)
-
hur långt är ett neuron?
<1mm->1m
-
vad är en afferent impuls?
en impuls till hjärnan (sensoriskt neuron)
-
vad är en efferent impuls?
en impuls från hjärnan (motoriskt neuron)
-
vart finns det interneuroner
- ryggmärgen. de sköter omkopplingarna från motoriska till sensoriska neuron
- har alla sina dendriter och axon inom samma struktur
-
lokala neuron?
- inga axon kan endast kommunicera med närliggande neuron
- inga aktionspotentialer - graderade potentialer
|
|
