-
Hållbar utveckling, modell?
EMM-modellen
-
Vilka delar består EMM-modellen av?
-
Varför jobbar vi med denna modell?
För att hitta minsta gemensamma intresse för alla tre bubblor
dvs. det område som gynnar både ekonomin, människan och miljön
-
En hållbar utveckling enligt EMM: Miljövinster
- Skydda och bevara ekosystem
- renare luft och vatten
- minska påverkan på klimat
- minskat avfall
- minskad användning av naturens resurser
-
En hållbar utveckling enligt EMM: Ekonomiska vinster
- Minskade driftkostnader
- ökat fastighetsvärde
- ökad produktivitet och nöjdhet hos medarbetare
- optimerad ekonomisk prestanda under byggnadens livslängd
- ökad motståndskraft mot instabila energipriser
-
En hållbar utveckling enligt EMM: Människor
- Renare inomhusluft, ökade termisk komfort och bättre ljudmiljö
- ökad komfort och hälsa för brukaren av byggnaden
- minskat tryck på lokal infrastruktur
- bidrag till generell livskvalitet
-
Hur påverkar fuktskada de olika delarna i EMM-modellen? (kortfattat)
- Naturligtvis innebär alltid en åtgärd av en fuktskada en både ekonomisk och miljömässig belastning
- samtidigt som risken för olika typer hälsoproblem/inomhusmiljöproblem ökar i en ” fuktig byggnad”.
-
Fukt ur hållbarhetsperspektiv?
Byggnaden måste vara fuktsäker
-
När sker de flesta missarna som leder till att byggnaden inte blir fuktsäker?
- Redan vid projekteringen
- 50% av alla fuktskador beror på projekteringsfel
-
8 fuktrelaterade problem
- Missfärgningar
- Fuktrelaterade rörelser, krympning och svällning
- Mikrobiella skador, rötskador
- Nedbrytning av material, hydrolys
- Ökande materialemissioner
- Avvikande lukt
- Ökad risk för hälsoproblem i s.k. fuktiga byggnader
- Ökad energiförbrukning
-
Hur stor del av det svenska byggståndet har fuktskador?
1/3
- fuktskador, mögelväxt och/eller avvikande lukt, vilka bedöms kunna påverka inomhusmiljön.
- Fukt och mögelproblem är vanligast i enfamiljshus
- Jämfört med en liknande undersökning utförd 17 år tidigare visar att fuktskador i svenska byggnader ökat i omfattning.
- Kostnaden för att åtgärda fuktskador i svenska byggnader uppskattas till 100 miljarder SEK.
-
När kan det förekomma konflikt mellan fukt och design/gestaltning?
- Platta tak
- gröna tak
- takfot
- fönsterplacering
- sockellösa hus
-
När kan det förekomma konflikt mellan fukt och energi?
- Värmeisoleringens placering, ur fuktsynpunkt bör den placeras på utsidan
- I välisolerade och ventilerade konstruktioner (gamla) kan ventilation med utomhusluft innebära fukttillförsel t.ex i uteluftventilerade vindar och i krypgrunder.
-
När kan det förekomma konflikt mellan fukt och brand?
- Luftspalt: positivt ur fukttsynpunkt men hur går det med ev. brandspridning?
- Takfotsventilation: Behövs sannolikt inte i dagens välisolerade byggnader innebär risk för brandspridning
- Isoleringsmaterial: Mineralull eller cellplast? Mineralull bäst ur brandsynpunkt, explosionsrisk på cellplast.
-
Fukt och akustik?
Utdraget bjälklag till ytterväggens utvändiga fasad (ljudavskiljande vägg) är bäst ur ljudsynpunkt dock inte bra ur fuktsynpunkt, då bör bjälklaget vara så lite indraget i ytterväggen (ljudavskiljande väggen) som möjligt
-
Fukt och installationer?
- Installationer kan påverka lufttätheten
- ventilationssystem vilka återför fukt kan innebära en risk för fuktskador
- lufttäthet viktigt för att mekanisk ventilation ska fungera på rätt sätt.
-
Fukt och uppvärmningssystem
I gamla byggnader kan ett byte av uppvärmningssystem påverka fuktsäkerheten
-
Fukt och tillgänglighet
- FG samma nivå som omgivande mark kan bli en riskfaktor
- låga eller inga trösklar vid våtrum/balkong/terrass kan innebära en utmaning
-
Vad säger BBR kapitel 6?
Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hälsa eller hygien
-
Fuktskador i kallt klimat
- Oftast inte synliga på invändiga ytor
- Fuktskadat material dolt i konstruktionen
-
Konsekvens av fuktskador i kallt klimat
Många fuktskador upptäcks sannolikt aldrig vid en okulär besiktning
-
Vad innebär ett högt fukttillskott från inomhusluften i förhållande till utomhus?
fuktbelastningen blir stor över klimatskärmen vilket leder till ökade risker för fuktskador i klimatskärmen. Speciellt i byggnader som inte är tillräckligt lufttäta.
-
Vad är ByggaF?
Förvaltas av Fuktcentrum
Fukten är implemetterad i varje skede av byggprocessen:
- Fuktriskinventering i tidigt skede och i befintlig byggnad
- byggherrens fuktsäkerhetskrav
- tjänstebeskrivning för fuktsakkunnig
- fuktsäkerhetsbeskrivning
- fuktsäkerhetsprojektering med riskbeskrivning
- fuktsäkerhetsplan under produktion
- Fuktrondsprotokoll
- Avvikelserapporter
- Fuktsäkerhetsdokumentation
-
Vad ska en tänka på vid fuktsäkerhetsprojektering?
Byggfukt:
- beräkning av uttorkningstider
- uttorkningsklimat under uppförande
- Daggpunktstemperatur
Att konstruktionslösningarna är fuktsäkra med hänsyn till alla fuktkällor
Detaljnivå:
- genomföringar
- anslutningar
- lufttäthet
Alla åtgärder som krävs för att undvika fuktskador!!!
-
Fuktkällor vid konstruktionslösningar
- Regn, slagregn, snö och is
- luftfukt, utomhus och inomhus
- fukt i mark och på mark
- byggfukt
- vatten från installationer
- fukt i samband med rengöring
|
|